Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"stjernkammaren".
231
då den skulle bestå i ett lif på dessa ödsliga, tysta,
ljus-och färglösa ställen, en verklig bild af underjordens glädjelösa
skuggrike, och der de sorgliga boningarna endast förmådde
att skapa sig en liten, svagt upplyst omkrets i mörkret, i hvilket
lifvet icke rörde sig starkare än hos de djur, hvilkas hem grottan
är. Och det offer, de bragte genom att instänga sig från ljus
och lif, tjenade dem till ingenting. De flyttade in i September
och qvarblefvo till Januari,, tre af dem dogo härinne, de öfriga,
som icke förmärkte någon förbättring, flyttade ut, men de flesta
af dem dogo kort derefter. Hvad de vunno genom att lefva
i den likformiga temperaturen, mistade de utan tvifvel genom
att sakna solens inflytande; endast de väsen, hvilkas utveckling
öfverensstämmer med den underjordiska verldens kraf, kunna
lefva här. Här finnas många slags flädermöss, man ser icke så
få spindlar och andra insekter, och i den underjordiska floden
simma blinda, färglösa fiskar, hvilkas föda alltså äfven måste finnas
i detta vatten; men hos alla dessa djur förefinnes
öfverensstämmelse mellan deras organisation och lifsförhållanden —
omplanteringar duga ej. Fåglar skulle icke kunna sjunga,
utan dö här, och små träd och plantor, som nedfördes hit af
de sjuke samt sköttes och vattnades med den största omsorg,
kunde lika så litet skjuta knopp, som de stenblomster, hvilka
betäcka vissa delar af grottan. Lampornas ljus kunde icke
ersätta solen.
En af de sista märkvärdigheterna, man ser på "den lilla
turen", är "Stjernkammaren". Man inträder i en stor sal;
ledsagaren låter oss sätta oss ned på stenarna vid en af sidorna,
tager sjelf alla lamporna och aflägsnar sig något med dem. "Se
uppåt," heter det då — och hvilken öfverraskning! Öfver oss strålar
nattens stjernhimmel. Man erfar, oaktadt all oro och spänning
redan längesedan gått öfver, liksom en känsla af välgörande
lättnad af att kunna se upp till himlen äfven från jordens djup.
Yi glömma, sedan vi färdats åtskilliga timmar i mörkret, att
det ännu är fullt dagsljus uppe på jorden, och att denna bild
af nattens stjernhimmel derför endast kan vara ett gycklande
bedrägeri; så är det ock. Taket är beklädt med ett lager af
jern- och manganförening, på hvilket sitta talrika kristaller, hvilka
tindra och skina som stjernor i det ljus, som uppkastas på dem.
Föraren samlar ihop alla lamporna och beger sig bort
med dem, medan vi andra behålla våra platser. Han försvinner
bakom klipporna; ett underligt gyckelspel af ljus och skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
