Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"the geizzly giant".
399
Det har namn för sig att vara det bästa i Kalifornien.
Äro amerikanarna älskare af starka drycker, så äro de också
fina vattenkännare och dricka en otrolig mängd sådant, och de
amerikanare, vi hade i sällskapet, voro alldeles förtjusta i detta
vattens egendomliga, litet sötaktiga smak.
De flesta af de stora träden hafva sina egna namn, (ofta
efter en eller annan bekant man; här stod ett, kalladt Andrew
Johnson, derför att det "lutar åt södern".
De tio största träden efter "Grizzly Giant" uppgifvas hafva
följande omfång tre fot öfver marken: La Fayette 83 fot,
Guvernören 75, Charles Crocker 75, Chief Commissioner 74,
Guvernör Stanford 74, Washington 72, Plutos skorsten 71, Koh-I-Noor
65, Guvernörens fru 62 och Skogens drottning 58 fot.
Träden äro vid Mariposa fördelade i två "groves", den
öfre och den nedre; afståndet mellan dem är omkring en half
mil. Den öfre lunden innehåller, säges det, 365 träd, af hvilka
träden för sön- och helgdagarna lära utmärka sig genom sin
storlek. Det är en äkta amerikansk qvickhet att, när
ledsagaren omtalar detta, med skenbar naivetet fråga, om det är
366 träd, när det är skottår. I den nedre lunden uppgifves
trädens antal till 241. Dessa tal hafva något år kunnat vara
riktiga, men äro det tyvärr icke längre, ty hvarje år falla
åtskilliga af dessa jättar. Det lärer icke vara någon fara för
handen, att träden skola precis dö ut, men de största af dem
falla. Hvad som mest bidrager att förstöra denna allenastående
prydnad i naturens växtverld, är elden. "De stora träden"
tillhöra staten, som öfver dem utöfvar tillsyn, men denna är
utomordentligt slapp och synes icke visa ett spår af verkligt intresse.
Tvärtom, den likgiltighet, som lägges i dagen, är nästan
upprörande. Då författaren i Augusti 1871 besökte stället, var det
eld i en af de stora kullfallna stammar, som lågo nära invid
blockhuset, den ofantliga stammen brann långsamt, nästan som
trä i en kolmila, och sades hafva brunnit i fjorton dagar.
Den hade fallit ned vid foten af en grupp andra jätteträd och
det fanns tillräckligt af torrt ris, för att leda elden fram till
dessa. Vår ledsagare, som var ett slags tillsyningsman, tog
emellertid saken med orubbligt lugn; det skulle vara mycket
svårt att släcka elden i den stora stammen, och det var ej
rimligt, att den skulle utbreda sig åt andra håll, så att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
