Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
undervattensbankar eller klippor. Det rikaste djurlifvet
träffas i förutnämda djupa ränna längs med ostkusten, och det är
äfven härifrån våra 2:ne föregående expeditioner hemfört flere
i systematiskt hänseende synnerligen egendomliga och
intressanta djurformer. Äfven alglifvet är här närmast kusten rikt
och yppigt. Nästa års expedition hör derför söka komma till
Matotschkin så tidigt, att åtminstone några dagars
vetenskapligt arbete medhinnes i dessa trakter.
Sjelfva färden från Kariska hafvet till Dicksons hamn
möter, enligt den erfarenhet man numera har vunnit, icke
någon svårighet. Dock kan man ej påräkna att komma till
Dicksons hamn förrän den 10 till den 15 Augusti. 1875 nådde jag
denna hamn den 15 Augusti med en segelskuta, efter att i
Kariska hafvet hafva varit mycket fördröjd af stiltje. Med en
ångbåt harle hamnen nämde år kunnat nås redan första
dagarne af månaden. 1876 voro isförhållandena mindre
gynnsamma, till följd af en kall sommar och ihållande
nordostvindar. Men äfven detta år kom jag till Jenissejs mynning den
15 Augusti.
"Vid Dicksons hamn är det min afsigt att lägga till
åtminstone för några timmar för att å någon af de kringliggande
holmarne nedlägga post, i fall jag ej, såsom sannolikt är, blir
i tillfälle att här möta något från Jenissejsk utsändt fartyg,
med hvilket underrättelser om expeditionen kunna hemsändas.
Verkliga iakttagelser rörande de hydrografiska
förhållandena mellan Jenissejs mynning och Kap Tscheljuskin
saknas för det närvarande nästan belt och hållet, enär, såsom jag
redan omiiämt, något större i ar ty g aldrig seglat fram
härstädes. Äfven om ryska båtfärder längs med kusten känner man
ytterst litet, och af deras misslyckade försök att framtränga kär
kan man ingalunda draga någon ogynnsam slutsats om hafvets
segelbarhet under vissa tider af året. Om man med
kännedom om de tillgångar för utrustning af sjöexpeditioner,
Sibirien för det närvarande äger, söker göra sig begrepp om
utrustningen af de på skilda vägar med utomordentlig
ihärdighet till Sibiriens nordkust åren 1734—1743 utsända ryska
expeditionerna*), så bör man lätt inse det berättigade i detta
uttalande. Med skäl kan man vänta, att en väl utrustad
ångbåt skall kunna framtränga vida bortom det ställe, der dessa
nödgats vända med sina små, men med en talrik bemanning
*) En omsorgsfull redogörelse for dessa resor träffas i: Heise des
Kaiser-lich-russisehen Flotten-Lieutenants Ferdinand v. Wrangel längs der Nordküste
von Sibirien und auf dem Fismeere 1820—1824. Bearbeitet von G. lingelhardt.
Berlin 1839; och G. jf. Muller: Voyages et Découvertes faitcs par les Husses
le long des cötes de la mer Glaciale etc. Amsterdam MDCCLXVT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
