Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Göran Rosenberg is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Framtidens vägar - 3.4 Sjävtillit eller internationell arbetsfördelning - ett vägval - 3.4.l Mot ökat internationellt beroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Nåväl, vilka slutsatser för systemets framtid drar rapporten
av den -|r analysen? Skall vi fortsätta att öka den
internationella arbetsfördelningen eller skall vi minska den?
Min uppfattn ng är att RIO-rapporten i allt väsentligt
förordar en fortsatt internationell arbetsfördelning, dock
refor-r*vraà genom ’en successiv förändring i produktionsmönstret
regioner och ’änder emellan så att a I la kan dra förde 1 (kurs.
GR1 av ett utbyte byggt på komparativa fördelar och
speciali-ser nc . s NI) Det handlar alltså åter om en ideal
arbets-fördelning, den fria konkurrensens och frihandelns utopi.
Så-’unda stöden Ri O-rapporten den omfördelning av världens
industri sor de *’acto äger rum i daq:
?et än inte längre önskvärt att de industrialiserade länderna
försöker skydda sina arbetsintensiva tillverkningsindustrier.
’ stäiiet bör de, likson- Tredje världens länder, utveckla de
nc_strier där de har komparativa fördelar. Det betyder inte
att de "åste ’överge’ hela industrier. Det vore varken
politiskt genomförbart eller nödvändigt. På samma sätt som det
finns en arbetsfördelning mellan industrier finns det också
e- inom industrier. De industrisektorer där komparativa
fördelar Kan uppnås bör behållas; men inga ansträngningar skall
gc-as fen att skydda sektorer som saknar konkurrensförmåga.
De l-custri a i iserade länderna har exempelvis komparativa
fördelar vid tillverkning av textilmaskiner, men inte
nödvändigt-• is v i c tillverkning av textilier. Flera av dessa kan bättre
produceras i Tredje världen. Andra exempel där de
industria-iserade länderna har komparativa fördelar är inom större
delen av -etaI I industrin, elektronikindustrin och
forskningsintensiva industrier", (s 112-113)
Denna process kan i stort sett försiggå av sig själv, menar
R10-rapporten. Det är bara om de privata initiativen inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
