Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationernas olika andliga egendomlighet är de båda förstnämndas
arbete mera riktadt utåt, den sistnämdas mera ett inre, andligare. Den
tyska filosofien är ej annat än det teoretiska uttrycket för samma nya
verldsåskådning, som inom det praktiska området sökt göra sig
gällande i Frankrikes statsomhvalfningar och i Englands genom tallösa
uppfinningar understödda bemödanden att låta det materiella arbetet
alltmera öfvergå från handtverk till maskinarbete, i afsigt att sålunda
lösgöra menniskan från allt, som i hennes arbete kan vara endast
maskinmessigt och mekaniskt. Och likasom det ej kan förnekas, att
inom denna moderna verldsåskådning personligheten är hufvudtanken i
såväl teoretiskt som praktiskt afseende, så skola vi i det följande
finna, att denna samma tanke, enligt hvilken hvarje enskild får åt sig
tillerkänd en oändlig betydelse, just är en af hörnstename i Kristi lära.
I bredd med nutidens bär påpekade sträfvan att inom alla
områden bäfda den enskildes rätt genom att för honom taga i anspråk
en fullständig frihet — frihet från okunnighet och tvång samt till
riktig insigt och förnuftigt handlande — möter oss inom våra dagars
kulturlif en annan, likaledes för samtiden egendomlig riktning i
utvecklingen. Det frigörande arbetet har nämligen, efter hvad talrika
fakta utvisa, nästan öfverallt sin sidobild i ett förenande, i hvad man
skulle kunna benämna vår tids organiserande tendenser. Verkligt
»representativa» personligheter börja alltipera böra till de sällsynta
undantagen; de individuella fiihetssträfrandenas tid är ej i lika hög
grad en de stora och mägtigt ingripande individualiteternas; frigjord
från tvånget af en onaturlig auktoritet, söker den enskilde numera
begärligare än förr i sin verksamhet en kraftförstärkning genom att
ansluta sig till en gemenskap, till ett samfund i den ena eller andra
formen. Ett ifrigt sökande efter korporativa föreningar, efter
organiska enheter, ett inom såväl det andliga som det materiella området
vidt utgrenadt associationsväsende är ett af den moderna tidens mest
i ögonen fallande grunddrag. Det sociala lifvet i våra dagar står
högre än under de förflutna tiderna, och skall i en snar framtid nå
en ännu rikare utveckling, derföre att detta lif alltmera gestaltar sig
till ett allas lif i broderlig gemenskap; derföre att de gamla
skiljo-väggama falla bort i det att begreppet mensklighet med hvarje dag
allmera upphör att vara blott ett begrepp och går sitt fullkomliga
förverkligande till mötes.
Inom den materiella verksamhetens område ligger denna vår tids
samfundsbildande riktning till grund för åtskilliga allmänt kända
företeelser. På densamma hänvisar t. ex. den inom arbetareståndet
allt-jemnt återkommande tanken om en korporativ förbrödring af
jättestora dimensioner, en tanke, som redan gifvit uppbof till mångfaldiga
institutioner, genom hvilka ståndet hoppats kunna på egen band sörja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
