Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningarne för att, när fråga blir om det kristna trosbegreppets närmare
bestämmande, lemna rum för den mest afgjorda meningsskiljaktighet.
Hvaruti denna skiljaktighet består, hafva vi redan i det föregående
sokt tydliggöra; den framstår på det otvetydigaste, när man lyssnar
till stridsropen från de motsatta lägren. »Fasthåll såsom det vissaste
af allt, att i Kristus blifvit förkroppsligad den andre personen .i
treenigheten!» detta är den fordran, som ställes till hvarje om sitt eviga
väl bekymrad menniska utaf dem, hvilka älska att beteckna sig sjelfve
såsom »de bekännelsetrogne». »Eftertrakta såsom det vigtigaste af allt,
att Kristus må i dig blifva förkroppsligad!» så lyder hufvudsumman af
buden hos dem, hvilka af motståndarne förkättras såsom »de otrogne»,
derföre att de hålla före, att det gifves en högre trohet än den, som
lägges i dagen genom ett ofullkomligt menniskoverks,
bekännelseformulärens, ängsliga konserverande.
Mellan dessa båda motsatta trosbegrepp måste valet göras af hvar
och en, som vill för sig göra klar sin ställning till den vigtiga frågan
om Kristus och kristendomen. På ena sidan står den tro, hvars slagord
och hufvuddogm är dogmen om »den bekännelsetrogna dogmatiken»,
och enligt hvilken sålunda det vigtigaste af allt är ett visst förståndets
förhållande till en opersonlig läroformel. På den motsatta sidan möter
oss den i våra dagar med nyfödd kraft sig utvecklande tro, som främst
af allt vill vara ett den lägre personens i kärleken, hängifvenheten och
viljan grundade lif i den högre. Är en vägledning behöflig för valet
mellan den opersonliga tron och den personliga — må då den väljande
göra sig förtrogen med de båda olika åskådningssättens följder för
det praktiska lifvet!
Med fastadt afseende på det ofvan utvecklade kunna vi såsom ett
motstycke till vår första hufvudsats nu uppställa denna andra:
Den åsigt om det i kristendomen väsentliga, som är egendomlig för
den s. k. ortodoxien, år att anse såsom en i alla hufvudpunkterna
teoretiskt vilseledande, och blir, när den till sina praktiska följder får
ohämmadt utveckla sig, med en sannt kristlig odling oförenlig.
Huru de trenne kristna grundåskådningar, med hvilka vi i det
föregående hafva sysselsatt oss — uppfattningen af Gud såsom vår
fader, af menniskoma såsom Guds barn, af fömuftstillvaron såsom ett
Guds rike — i den ortodoxa kyrkoläran småningom förgrofvades och
hvilka vådor den krasst försinligande uppfattningen medförde för lifvet
— härföre skola vi redogöra i en följande uppsats. Genom uppvisandet
af det teoretiskt bristfälliga och praktiskt klandervärda i det
åskådningssätt, som är motsatt vårt eget, skola vi lemna ett indirekt bevis
för riktigheten af de åsigter vi i det föregående hafva uttalat angående
sann kristendom och sann odling. (Forts.)
Carl von Bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
