Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beredande af undervisning i läsning blef också en af regeringens
och kyrkans första omsorger. Under femton- och sextonhundratalen
kom man väl här hos oss liksom hos de andra protestantiska folken
icke särdeles långt på bokvägen. Men påbuden verkade dock
småningom , och då i slutet af sextonhundratalet konfirmationen eller
rättigheten att begå den första nattvardsgången sattes i förbindelse med
förmågan att läsa i bok och på det sätt, att ingen som icke förmått
lära sig den Lutherska katekesens hufvudstycken skulle erhålla denna
af folkét högt skattade rättighet, hvilken dessutom skulle medföra andra
borgerliga rättigheter, såsom t. ex. att ingå giftermål o. s. v., så hade
detta till följd, att snart nog hela Sverges ungdom befanns besitta
en viss, om äfven ytterst ringa läsekunnighet. Sedan ett århundrade
tillbaka har äfven denna det svenska folkets allmänna läsekunnighet
varit en allmänt spridd sats, och vårt lands rykte för allmänt utbredd
bildning har icke varit det som minst bidragit till att underhålla de
andra nationernas aktning för detsamma.
Denna allmänna läsekunnighet var imellertid, såsom man lätt
inser, af ringa värde och betydelse med afseende på en verklig
bildnings allmänna tillvaro och utveckling. Hos oss, såsom hos andra
folk, kunde man icke låta det förblifva vid en läskunnighet, som —
för att här till en början endast tala om sjelfva massan af folket —
endast eller förnämligast tjente till att upprätthålla den konfessionella
religionsläran. Väl upprättades skolor och gymnasier, och detta
isynnerhet med stort nit och uppoffringar på sextonhundratalet på sådana
liberala grunder, att hvarje svensk yngling, oberoende af stånd och
vilkor, skulle dertill hafva kostnadsfritt tillträde; och väl infördes redan
derigenom en ståndscirkulation, som fört mången af sjelfva massans
barn upp till statens och’ kyrkans högsta embeten, liksom äfven
derigenom en stark bildningsström sattes i rörelse, hvilken låtit svenska
folket i vetenskapens och den högre bildningens idrotter gå i jemnbredd
med Europas öfriga nationer. Derjemte intogo väl äfven bönderna en
plats vid riksdagame såsom det fjerde ståndet, — en ordning, som,
for Sverge egendomlig, alltid inverkat betydligt på folkets uppfostran
till medborgerlig bildning. — Men för massan af folket förblefvo dock
i det hela taget enligt sakens natur en mera tillfyllestgörande
skolbildnings både medel och frukter otillgängliga. Den så mycket
beprisade allmänna läsekunnigheten var ett sken, hvarunder råheten och
den allmänna okunnigheten dolde sig.
Den sociala brytningen, som med franska revolutionen kom till
genombrott i Europa, kunde imellertid icke lemna Sverge oberördt.
Redan i slutet af sjuttonhundratalet bildade sig ett sällskap »pro fide
et christianismo», som satte till sin uppgift att befordra en rikligkre
bokkunskap hos massan. Utgående från nödvändigheten att hos folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
