Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delbara säkerhet, hvarmed öfversättaren från det fjerde århundradet
träffat och återgifvit grundtextens innehåll i jemförelse med senare
tiders efter vissa utbildade åsigter beräknade tolkning. Hr V. R. har
sid. 23 anmärkt oriktigheten att återge infinitiven ävaxstpaXcuoooao&cu,
. Ef. 1: 10, med sammanfatta i stället för åter ^sammanfatta. Att detta
ej är någon sökt finess utan en anmärkning, som eger lika mycken
sakgrund som språklig befogenhet, bestyrkes af den af mig omnämnda
öfversättningen, som med orden aftra usfulljan (åter fullända, åter
innefatta) återger detta dvaxs(paXanaaaa^ai. Men ännu ett bidrag
lemnar samma öfversättning att belysa detta ställe ur den af hr
V. R. valda synpunkten, samt hans framställning om den allmänna
præexistensen såsom en gängse åsigt bland nya testamentets författare,
i öfverensstämmelse hvarmed i förevarande verser skulle förekomma
en sammanställning af de båda stora mysterierna: urmysteriet eller
att alla skapade väsenden före sinneverldens grundläggning varit inom
den himmelska menniskan (Xoyoc) och verldsförnyelsemysteriet eller
återställandet af det genom synden brutna förhållandet. Ty orden
sig oixovofjbtav t ov TtXifQoSfiaTog zwv xcug «>, som hittills öfversatts
med »till verkställande i tidens fullbordan», äro i åberopade version
ordagrannt efter grekiskan återgifna med du fauragaggja usfulleinais
mele, hvilket betyder »till åstadkommande af tidernas fullbordan.» Hela
sammanhanget blir då följande: »Gud har låtit sin nåds rikedom
öfver-flöda ibland oss för att uppenbara sin viljas hemlighet efter det beslut
han föresatt sig vid sig sjelf i och för åstadkommandet (realiserandet)
af tidernas fullbordan (hvilken fullbordan och hvilket beslut innebar)
att åter sammanfatta allt i Kristus.» Deri bestod mysteriet (Guds
viljas hemlighet, runa) och det beslut Gud fattat inom sig sjelf.
Vi kunde härmed sluta, men för att ej synas partiska, vilja vi
anföra ett annat ställe, der samma öfversättning kunde tyckas strida
mot t. ex. den hr V. R:s åsigt, att 1 Cor. 15: 47 vore förialskadt, så
till vida att man sökt utplåna ordet av&Qomog (menniska) och i dess
ställe insätta xvgiog (Herren). 1 den svenska öfversättningen (»den
första menniskan är af jorden jordisk, den andra menniskan är Herren
af himmelen») äro båda orden upptagna, likaså i den gotiska (––––sa
anthar manna frauja us himina — —). Men detta bevisar endast
interpoleringens höga ålder och att den redan i fjerde århundradet
vunnit häfd. Hr V. R. anför ock, att Tertullianus (i början af tredje
århundradet) tillskrifver Marcioniterna »detj;a gudlösa vågstycke».
Tischendorf har ock ur sin text uteslutit xvgiog. Detta ord finnes
icke heller i Codex Sinaiticus. Vore ej Tertulliani vittnesbörd säkert,
skulle, enär xvgiog (Herren) var en ingalunda ovanlig benämning på
mästaren, Kristus, det ej vara omöjligt, att xvgiog ursprungligen varit
en glossa tillsatt af någon afskrifvare eller bokegare för att utmärka,
hvem som menades med »den andra menniskan», och att detta ord
sedan genom misstag influtit i sjelfva textföljden samt i öfversättningar
till främmande tungomål.
V. U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
