Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framföre en liten blomsterfläck med ett staket, men vid alla finnas
trädgårdar, som efter regeln ligga bakom husen*).»
öfvergå vi nu till Frankrike, så finna vi huru man äfven i detta
land, hvars politiska samhällsskick är allt annat än gynnsamt for
arbetareföreningars sunda utveckling, börjat mer och mer göra sig
förtrogen med de oundgängliga vilkoren för en sådan »arbetets
organisation», som med sig har löfte om varaktighet och framgång, d. v. 8.
med idéen om på sjelfhjelp grundade, praktiskt inrättade
arbetareassociationer. Väl återstå numera blott fä af de 300
tillverknings-föreningar, som straxt efter februarirevolutionen bildades; men dessa
buro i sjelfva sin organisation och sammansättning en alltför stark
prägel af de socialistiska idéer, under hvilkas inflytelse de blifvit
stiftade; och de hade äfven från nationalförsamlingen, i form af lån,
mottagit betydliga peningebidrag **), hvilka till inträde i dessa
föreningar lockat personer, som dertill voro alldeles olämpliga I
Frankrike hafva dock sedan denna tid nya lifiskraftiga
produktionsförenin-gar uppstått och till en del haft lysande framgång. Mer och mer
tilltager äfven i detta land antalet af konsumtionsföreningar och
folkbanker; och likasom den engelska staden Föchdale lemnat det mest
framstående exempel bland konsumtionsföreningar, så har en fransk
stad, Mdlhouse, lemnat det vackraste resultat af associationer för
arbetarebostäders uppförande. Liknande föreningar för detta sednare
ändamål, hvilka, i det de beredt den arbetande klassen ej blott sundare
*) Antalet »Building Societies» samt »Land and Bnilding Societies», hvilka senare
nedlägga de medelst små bidrag af medlemmarne samlade kapitaler i stora egendomsköp
och derefter åt medlemmarne till en grospriset öfverlåta små parceller, anslås for
närvarande till icke mindre än 3,000, med ett kapital af 100 millioner och’ årliga inkomster
af 10 mill. £.
Uti de 436 (hufvudsakligen förbruknings-) föreningar, som år 1867 inkommo med
årsberättelser till »The Registror», var, i slotet af 1866, antalet medlemmar 173,423,
hvilka onder samma år omsatt varor for ej mindre än 4,455,596 £, med en nettovinst af
376,294 £. Medlemmarnes aktiekapital var, vid 1866 års slut, 1,058,096 £. och det
upplånta kapitajet var 118,023 £.
39 af dessa föreningar sålde hvardera onder året varor till ett värde af mer än 20,000
4 till ett belopp öfverstigande 100,000 £. »Pioniererna» i Rochdale hafva ännn
öfver-hand. Denna forening räknade i slutet af år 1866: 6,246 medlemmar, och deras kapital
var 97,489 £; försäljningen kontant uppgick till 249,122 £ och vinsten var 31,931 £
(eller mer än % million riksdaler riksmynt).
’**) Till arbetareföreningars understödjande lemnade nationalförsamlingen ett belopp af
3 mill. francs, som dock endast kunde få åtnjutas mot återbetalningsskyldighet och 3 proc.
ränta. Af dettar anslag fingo 56 associationer större eller mindre bidrag, och af dem
återstå nu endast 14. (Baudrillart, H.: Le Salariat et 1’Association, Paris 1867, s. 44). Vid
anslagets beviljande hade staten förbehållit sig rätt att öfverse stadgarne och affärernas
gång, m. m., hvarigenom foreningarnes sjelfiständighet inskränktes. Vidare härom kan ses
hos Duval J., Les Sociétés Cooperatives de production, Paris 1867, sid. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
