Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rymligare bostäder, utan äfven utsigter, att blifva egare deraf,
hafva äfven uppstått i flera andra städer i Elsas m. fl. provinser och
praktiskt visat fransmännen dessa associationers företräde framför de
socialistiska svärmames drömbilder. Under sistlidne år, d. 19 Aug. 1867,
grundades i Paris en särskild förening af arbetare, benämnd »Societé
coopérative immobiliére», hvilken har till ändamål att i
Seindeparte-mentet uppföra sunda och billiga hus, bestämda att uthyras endast åt
föreningens medlemmar till priser som icke skola öfverstiga 8 procent
af byggnadskostnaden, samt att säljas åt dessa samma delegare mot
den kostnad, hvartill de stå föreningen*). Allmännast utbredda äro
dock ännu i Frankrike de s. k. Föreningar till ömsesidigt understöd eller
till förutseende (»Sociétés de secours mutuel» eller »de providence»),
hvilka, i kraft af ett kejserligt dekret d. 28 Mars 1852, blifvit af
regeringen synnerligen omhuldade, så att de till och med på vissa vilkor
undfå statsunderstöd; men de hafva dervid äfven, till större delen,
kommit i ett för deras sunda utveckling föga helsosamt beroende af
den kejserliga styrelsen, hvilken för de föreningar, som åtnjuta
statsbidrag, tillsätter ordförande, samt ej allenast verkar för nya
föreningars upprättande, utan äfven kan, när den så finner skäligt, upphäfva
de bestående. De innefatta imellertid numera ett tre gånger större
antal än 1852 och omkring 2 procent af hela rikets befolkning **).
De franska understödsföreningame gifva icke allenast sjukhjelp,
utan genom sina förbindelser med den stora, år 1850 upprättade
”Caisse des retraites pour la vieillesse”, i hvilken dessa föreningar
insätta sina penningar, kunna de äfven lemna lifstidspensioner. — För
att stärka fonden för arbetames försörjande på ålderdomen har
regeringen icke allenast direkt uppmanat de mera välmående att tillträda
hjelpföreningame såsom hedersmedlemmar, utan äfven genom en lag
af d. 14 JuU 1850 bemyndigat alla offentliga kassor att för detta
ändamål mottaga penningebidrag.
Vid samma tid som den franska arbetaren började inse
förvillelsen i de socialistiska läror, till hvilka han dittills så begärligt lyssnat,
gjorde sig äfven inom den arbetande klassen i TysTdmd den åsigt gällande,
att det ické var uti stora vidtutseende företag, hvilkas ändamål voro
för deltagarne lika sväfvande och oklara som deras resultater voro
*) Robert, C., Les Ameliorations Sociales du second Empire, I, Paris 1868.
**) För närvarande (1868) finnas (enligt Robert C., 1. c. s. 53) 5,819 sociétés de
se-secours mntnels med 107,237 hedersledamöter, och 732,918 delegare. Franska regeringen,
som tillsatt en särskild kommission för att uppmuntra till bildandet af dessa föreningar
m. m., har lagt synnerlig vigt vid npptagandet af hedersledamöter, hvilka betala sina
bidrag, men icke hafva anspräk på understöd, samt nppmuntrat män utanföre~arbetsklassen
att såsom sådane inträda i foreningarne för att stödja dem med sina bidrag och råd.
Kapitaltillgångarne i de franska understödsföreningame uppgå till omkring 31 mill. r:dr
r.mt (43,063,153 fr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
