Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seger och lycka. Hon tillväxte är från år, och i samma mån hon
utvecklade sig, föidubblade hon sin moraliska vaksamhet öfver sina
medlemmar. Denna karakter af sedlighet, som utesluter eller bestraffar
hvarje handling, som är stridande icke allenast mot den mest
samvetsgranna redbarhets fordringar, utan äfven mot värdigheten i seder så
utom som inom verkstaden, är särdeles anmärkningsvärd hos flera af
dessa arbetareassociationer. Den bevittnar det allvarliga i denna rörelse.
Innan vi från associationsväsendet i dessa främmande länder
öf-vergå till de oss närmare förhållandena i de nordiska rikena, kunna
vi icke underlåta fasta uppmärksamheten vid det med
associations-rörelsens utveckling allt mer och mer framträdande behofvet af
gemensam ledning för de särskilda fö^eningarne och samverkan dem
emellan. Det af oss förut omnämnda, i England stiftade »Society for
promoting industrial and provident societies» har väl icke egentligen
någon uppgift af nyss antydda beskaffenhet, ehuru dess verksamhet
afser de engelska arbetareföreningarnes gemensamma bästa*); men
för hela norra England stiftades år 1864 en förening mellan omkring
200 förbruknings-associationer, i ändamål att genom stora uppköp för
de enskilda föreningame underlätta deras inköp af varor. Dess
huf-vudsäte är Manchester, och efter sista qvartalets räkenskap kan den
årliga omsättningen anslås till 300,000 P. St. eller 5,400,000 R:dr R:mt.
Hvarje köpare i dessa 200 föreningar har sitt kött och smör m. m.
till samma pris som den största grosshandlare. För öfrigt har,
oak-tadt den obenägenhet engelsmännen eljest hysa mot all myndigheternas
inverkan på de enskildes sjelfbestämmelserätt, en särskild embetsman,
Jhe Begistror, erhållit uppdrag att personligen sätta sig i förbindelse
med föreningarne, att tillse deras behof, medla emellan styrelserne
och medlemmarne, när de senare tro sig förorättade, vägleda vid’
bildandet af nya föreningar och, i händelse medlemmarne hotas med
förlust, upphäfva föreningame. Om hela sin verksamhet samt om
föreningarnes ståndpunkt och utveckling skall han äfven till
parlamentet afgifva en detaljerad berättelse.
I Frankrike, centralisationens land, har man naturligtvis framför
allt varit betänkt på att gifva arbetareföreningame behörig ledning;
och man finner följaktligen der icke allenast sedan 1852 en kejserlig
kommission upprättad, med uppdrag att uppmuntra till bildandet af
*) En frukt af detta sällskaps verksamhet är det i November 1854 med synnerlig
framgång öppnade »College for workingmen» ander professor Manrices ledning, en högre
bildningsanstalt för arbetare, i hvilken man i synnerhet sökt bilda dagliga ledare af
rörelsen bland folket. Det är äfven hnfvudsakligen i följd af detta sällskaps bemödanden som
»Indnstrial and provident societies Act» af d. 30 Juni 1852 tillkommit, hvilken gifver
föreningar som underkasta sig en pröfning af sina stadgar och låta inregistrera sig, en
beqvämare rättsföljd och andra fördelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
