Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas höga belopp, bestämmelseme om kapital ocb personal, och om de
första insättningame samt kostnaderna för akterna ocb publiciteten.
Under det att lagen om koalitionerne proklamerat det salarierade
arbetets frihet, upprättar lagen öfver bolag det associerade arbetets
frihet. — Åt frågan om åstadkommande af förbättrade bostäder för den
arbetande klassen hafra båda de franska statsmagterne egnat en
synnerlig omvårdnad. Icke nog dermed att, år 1850, en lag blifvit
utfärdad, som förbjuder beboendet af osunda lägenheter; men för att äfven
bereda den obemedlade tillgång å bättre bostäder, har ett anslag af 10 mil!»
francs lemnats till understöd för den enskilda industri, som ville egna
sig åt sådana bostäders uppförande. I Lille, förut beryktadt för sina
förskräckligt usla arbetarekulor, har man, år 1861, uppfört hus för
900 arbetare, under namn af Cité Napoléon, hvartill staten lemnat ett
bidrag af 100,000 francs och kejsaren ett lika belopp. Staten har äfven
med 300,000 francs understödt den i Juni år 1853 konstituerade
»So-ciété miilhousienne des cités ouvriéres», hvilken den 27 Nov. 1867 hade
uppfört 800 hus med trädgård, af hvilka 730 redan blifvit sina
inneboende hyresmäns egendom*). * I
*) Vid tiden för den stora världsutställningen ir 1867 hade man äfven ämnat i Pari»
anställa en allmän internationell arbelarekongress; men sedan inbjndning dertill redan till
flera länder åtgått, blef kongressen inställd, såsom det vill synas, i följd af de band på
yttranderätten som den napoleonska politiken ville ålägga henne. Det sätt, hvarpå de
båda ryktbara männen Schnlze-Delitzsch och Emile de Girardin härom yttrade sig, saknar
icke ett visst intresse. Till den bekante nationalekonomen Horn, en af dem som verkat
för arbetarekongressens åstadkommande, skref Schultze-Delitzsch: »Låtom oss icke dagtings
med denna politik! Förlägg kongressen till Belgien eller ännu heldre till Tyskland, till
Heidelberg, Mannheim, Coblentz, Köln, det är likgiltigt, hvarthelst Ni vill! Det är det
bästa svar på detta system af godtycke.
Ingen skall hindra Er hos oss i Tyskland; jag garanterar Er det på min heder.
Jag kommer icke mera till Paris!’ Jag förstår ätt öfverlägga fritt eller att icke
öf-verlägga!»
Efter införandet af detta bref i »La Liberté», tillägger Emile de Girardin:
»Heidelberg, Mannheim, Coblentz, Köln föredragna staden Paris! Frankrike mindre
fritt än det bismarkiserade Tyskland!
Och man vill att vi icke skola lida af detta företräde, af denna jemförelse!
Ack, om de lemnade oss likgiltiga, skulle vi icke vara fransmän, vi skalle icke
för-tjena att vara det.»
I följd af de omsorger kejsaren egnat arbetarne i Paris, synas imellertid dessa vara
sin regering ganska tillgifäa; och hurn denna å sin sida tror sig kunna förlita sig på
dem, framgår deraf att den kejserliga styrelsen under innevarande år visat sig gynnsamt
Stämd för arbetarnes sträfvanden att tillföra den lagstiftande kammaren egna
representanter, emedan vederbörande hoppas derigenom försvaga oppositionen. Också har massan af
arbetare i Paris i senare tider visat allt annat än sympathier för de hittillsvarande
repre-sentanterne af demokratien. Den nya församlingslagen har gifvit dessa representanter
tillfälle att sammankalla Paris’ arbetare till flera sammankomster, i hvilka förhandlats om
föreningsangelägenheter, arbetareskolor o. s. v. Men arbetarnes intresse för dessa
sammankomster var icke stort; och i ingen af dem.har man kunnat samla öfver 5 å 600
personer af denna klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
