Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASSOCIATION8 VÄSENDET, DE8S BETTDELSE OCH NÄRVARANDE StInDPUNKT. 113
9
förr skall utgöra foreningarnes kreditbasis, blifvit så vida inskränkt
till ett slags &orøe«sforhållande, att foreningarnes borgenärer måste
först hålla sig till deras förmögenhet och, vid insolvens, afvakta
konkursen, i det de endast för deri lidna förluster kunna solidariskt taga
medlemmames tillgångar i anspråk.
Äfven i andra länder än de stora Vesteuropeiska, vid hvilka vi
nu uppehållit oss, har ett lifligt intresse visat sig såväl inom den
arbetande» som inom den förmögnare klassen för åstadkommandet af
föreningar mellan arbetame, så att man t. ex. i Italien, Belgien och
Schweiz finner många förbruknings-, förskotts- och
understöds-före-ningar, att arbetareassociationerna i Nordamerika oupphörligen tillväxa
och vinna i praktisk betydelse * **)), samt att i Alexandria en folkbank
och t. o. m. på Goda Hoppsudden en förbruknings- och
tillverknings-förening (efter Rochdaleföreningens mönster) blifvit bildad; men de
underrättelser man eger om associationsväsendet i [dessa länder äro ganska
ofullständiga. Synnerligen mera tillfredsställande upplysningar
angående förhållandet i de Nordiska rikena hafva ickeheller varit att tillgå,
intilldess för kort tid sedan, genom särskilda förfoganden af ett
en-skildt sällskap här i vårt lands hufvudstad, temligen fullständiga
underrättelser erhållits angående arbetareföreningame i Sverige.
Man vet imellertid att föreningar för ömsesidig sjukhjelp och för
■en »hederlig begrafning», med dermed förbundna omkostnader, i
Norden funnits, så långt tillbaka ungefärligen som pålitliga historiska
underrättelser nå**). Dessa föreningar eller gillen voro likväl, i ep tid
då rättssäkerheten stod på särdeles svaga fötter, väsentligast
instif– tade i ändamål att värna gillebrödemes säkerhet och rätt. Sålunda
begynner S:t Olafs »Gildeskrå» för Stora Heddinge i Danmark med
följande ord: »I navnet Faderens, Sönnens og den Hellig-Ånds, Amen.
Det tilkjendegives hervid Brödrene og Söstrene, at detta Gilde ikjke er
indgået for at drikke, men for at yde hinanden Hjelp og Lov og Ret,
*) I Belgien funnos i slutet af år 1860, 19 foreningar for inköp af lifsfornodenheter
och omkring 300 föreningar till ömsesidigt understöd, med 45,000 medlemmar. Lika med
England (uti Gladstonska lagen af 1864) har Belgien d. 16 Mars 1865, utfärdat en lag,
hvarigenom en allmän spar- qch ålderdomsförsörjningskassa blifvit under statens garanti
upprättad. Den är ganska liberalt inrättad och har öppnat 36 agenturer i de vigtigaste
städer i riket.
I östra delen af Schweiz funnos år 1862, 30 handelsföreningar för arbetare. Den
största bland dem, och en af de mest betydande i Europa, finnes i Zurich.
I synnerhet tyckas förbrukningsforeningarne med förvånande hastighet utbreda sig.
Den s. k. arbetarekonventionen i Chicago, hvilken har att utlåta sig öfver alla frågor som
röra de Nordamerikanska arbetame och deras ställning, framhåller såsom en ovedersäglig
grundsats, att ingen arbetare i Förenta Staterna bör eller kan utan egen skada undandraga,
sig att ingå såsom medlem i föreningar för gemensam produktion och konsumtion.
**) Wilda: Das Gildenwesen im Mittelalter; 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
