Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nera. Deras enda pligt är att gifva full vigt, riktigt mål och
oförfalskad vara till män, som aldrig förr visste hvad en sund måltid var,
hvilkas skodon drucko vatten en månad för tidigt, och hvilkas hustrur
buro kaliko, som icke kunde tvättas. Dessa män köpa nu såsom
millionärer, och, hvad födoämnenas renhet beträffar, lefva de som lorder.
De väfva sina egna tyger, göra sina egna skodop, sy sina egna
kläder och mala sin egen spanmål. De köpa det renaste socker och det
bästa thé och mala sitt eget kaffe. De slagta sin egen boskap, och
landets vackraste djur vandra igenom Roclidales gator för att tjena
till ullväfvares och skoflickares förbrukning».
Vi hafva här vidrört endast några få af de föremål för
arbetareföreningars verksamhet, som dels i lika mån och dels i än högre
grad än för stadsinvånaren skulle lämpa sig för landtmannen;
mångfaldiga andra, med hvilka vi, då denna uppsats antagit långt större
dimensioner än vi afsett, icke här kunna närmare sysselsätta oss,
såsom t. ex. inköp af dyrare landtbruksredskap och maskiner,
grunddik-nings- och vattenaftappningsföretag, anskaffandet af gödningsämnen
från städerna, försäkring mot hagelskador och andra olycksfall för
skördar och kreatur, tillverkning och försäljning af husflitsalster,
gemensamma mejerier och gemensam försäljning af vissa ladugårdsalster
m, m., skulle likaledes i hög grad bidraga till landtmannanäringarnes
upphjelpande och till deras idkares förkofran. I en tid, då industri,
landtbruk, ja alla våra näringar befinna sig i en tryckt ställning,
då man klagar öfver brist på kapital, på intelligens och
företagsamhet, ofta äfven på återhållsamhet och sparsamhet hos folket, torde
man icke böra med förnämt förakt åse eller med likgiltighet lemna
åsido de medel till höjande af vår produktion och till införande af en
mera sund och praktisk ekonomi hos detta folk så i stad som på land,
hvilka från andra länder hafva för sig vunnit erfarenhetens
fördelaktigaste vittnesbörd.
Väl torde det vara sannt, åtminstone hafva vi mer än en gång
hört detta inkast, att den svenske arbetaren icke i lika mått har de
egenskaper af sparsamhet, ordningssinne och beräkningsförmåga, som
göra den tyske, franske och engelske arbetaren så skicklig att bilda
föreningar så för gemensam tillverkning, som för gemensam förbrukning
och penningerörelse m. m., samt att associationsväsendet på grund af
dessa omständigheter hos oss möter svårigheter, som länge skola
förhindra dess uppblomstring. Men om detta, som likväl kraftigt motsäges af
den erfarenhet några större, väl organiserade föreningar här i landet
redan lemnat, ock skulle vara sannt; så synes oss deruti just ligga den
starkaste maning att verka för utbredning af idén om frivilliga, på
sjelf-hjelp grundade associationer niellan arbetame, emedan intet skulle vara
mera egnadt att hos desse sednare uppöfva och stärka de dygder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
