Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steln, skall hvad en hvar har att meddela, det vare en psalm, eller
ett läroforedrag, eller en bön, eller ett profetiskt tal, eller en
utläggning, varda till det helas uppbyggelse. Gifver sig behofvet af
tungo-talande tillkänna, böra endast två eller högst tre offentligen dermed
uppträda, den ene efter den andre, och blott i det fall, att, någon är
närvarande, som inför församlingen kan tyda deras böner; saknas en
sådan, böra de bedja tyst »inför sig sjelfva och Gud.» »Men profeter
tale två eller tre, och de andre urskilje. Men om en annan, som
sitter, får en ingifvelse, så tystne den förre talaren. Ty I kunnen efter
hvarandra alla profetera, på det alla må lära och alla varda
förmanade.» ’) Paulus fäster uppmärksamheten derpå, att om personer, som
äro obekanta med den helige andens verkningar eller icke tillhöra de
kristnes antal, bevista en gudstjenst, der alla hängifva sig åt den
extatiska bönen, måste det på desse okunnige eller otrogne göra ett
ofördelaktigt intryck och förekomma dem som ett allmänt utbrott af
sinnesrubbning; hvaremot om en sådan person, får böra profetiska
föredrag och blir af alla bestraffad och utransakad och finner, att hvad
som är fördoldt i hans hjerta dermed blir uppenbart, »så skall han
falla på sitt ansigte och tillbedja Gud och förkunna, att Gud
sannerligen är i eder.»* 2)
Sålunda bekräftas från alla synpunkter ordets frihet och
allmän-lighet i den apostoliska församlingen. Den följer med nödvändighet
af läran om Kristi verk, den följer med nödvändighet af läran om
nådegåfvorna, och den framstår såsom principen för den offentliga
gudstjenstens ordning. Ett enda undantag från denna frihet gifves
nämligen det, att qvinnan icke må tala vid de allmänna
sammankomsterna; 3) men detta undantag är, om något, af det slag, som
bestyrker regeln.
Jemte ordets nådegåfvor visade sig inom apostobska församlingen
en andra klass af nådegåfvor, som voro utflöden af en potentierad
religiös tros- och viljekraft,4) och en tredje, det potentierade
kärleks-lifvets gåfvor,5) samt slutligen förvaltningens tvänne nådegåfvor
(xvfieQ-vfjaetg och ävuXijipeig,6) på hvilka de begge enda fasta embeten, som
inom församlingen förefunnos (apostolatet oberäknadt), grundade sig.
*) 1 Kor. 14: 26 ff.
*) 1 Kor. 14: 23 ff.
3) 1 Kor. 14: 34 ff.; 1 Tim. 2: 11, 12. Förbudet synes endast sträcka sig till de
allmänna och regelbundna sammankomsterna. I öfrigt höll man sig till ordalydelsen af
Joels profetia. Paulus sjelf talar om qvinnor, som arbetade med honom i evangelium, och
evangelisten Filippus hade fyra döttrar soin profeterade, Apostl. G. 21: 9.
4) Helbregdagörelser (ta/uara) och krafter (dvvafAHs), 1 Kor. 12: 9, 10.
s) Personifierade i d /lut ccdt do v g och d lknov, Rom. 12: 8.
*) 1 Kor. 12: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
