Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundtanke trognare afspeglande uppfattning af det religiösa
samfundets väsende. En dylik ombildning af kyrkans begrepp visar sig i
sjelfva verket vara för vår tid en oafvislig nödvändighet Under hela
den tidrymd, som förflutit sedan reformationen, har genom det
moderna kulturarbetets oafbrutna fortgående ett bemödande gjort sig
gällande att tillbakatränga kyrkan från nästan alla de
verksamhetsområden, der hon förut varit en allrådande herrskarinna. Vetenskapen
har nödgat henne afstå från anspråket på att ensam vara i besittning
af sanningen; konsten har i tallösa skapelser visat, att det gifves en
annan och högre skönhetsframställning än den, som hemtar sina
in-gifvelser från den bibliska historien eller den kyrkliga legenden; det
borgerliga och politiska lifvet har, oberoende af kyrkans fingervisning,
valt sina egna vägar vid förverkligandet af det goda och rätta. Lika
litet som det torde kunna bestridas, att den nyare tidens
bildnings-arbete, sedt i stort, mägtigt främjat de kristna idéernas allsidigare
utbredning, lika obestridligt är’ äfven, att den kristna bildningens för^
djupning och tillvext gått hand i hand med ett fortsatt aftagande af
kyrkans anseende och inflytande. Den insigten har alltmera hunnit
bryta sig väg, att det kyrkliga, på det sätt man i allmänhet fattat
dess begrepp, ingalunda i allo sammanfaller med det kristliga.
Långsamt och till största delen obemärkt har kristendomens anda arbetat
på mensklighetens sedliga omskapande, och allt det största och
herr-ligaste af det vår tids bildning kallar sitt eget har fostrats och spirat
upp under de kristna idéernas i tysthet verksamma inflytande. Man
skulle nödgas fly ur veriden, om man i våra dagar ville undandraga
sig dessa idéers inverkan, och med skäl torde kunna påstås, att i
konkret lifsinnehåll är den innevarande tidsperioden mera kristlig än någon
föregående. Men icke längre uteslutande i de nu gällande kyrkliga
formerna, utan i nya former, egnade att omfatta och i sträfvandet mot
ett gemensamt mål endrägtigt förena hela menskligheten, vill vår tid
i lifvet genomfora kristendomens grundtankar.
I läran om ett »Guds rike», hvilket i Kristus har sin stiftare och
sin personliga medelpunkt, framträder klarast, såsom vi i en föregående
afdelning af denna uppsats sökt utveckla, den kristna
verldsåskåd-ningens egendomlighet. Att i jordlifvets alla förhållanden infora den
ideella tillvarons harmoniska ordning, att fastare tillknyta de band af
frivillig lydnad och kärlek, som förena menniskan med hennes
upp-hofsman, att allestädes i vår oroliga verld bereda insteg åt regeln,
lagen, rätten, visheten, så att Guds vilja må blifva den rådande, på
jorden såsom i himmelen — sådan var den uppgift, Kristus föresatt
sig. Åt dess lösning var det han egnade sitt lifs arbete; målet för
hans sändning var att grundlägga Guds rike på jorden. Till sitt
begrepp är Guds rike af långt vidsträcktare omfattning än begreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
