Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stället ett så mycket märkligare tal »om svenska språkets art och
nuvarande bruk» (1772), der han med skarp blick anger en hop
orik-tigheter och oegentligheter, som redan då begynt inrita sig i allmän
skrift och tal, samt en mest ur filologisk synpunkt anställd
granskning af en öfversättning, gjord af von Dalin, hvilken »skäliga kritik»
väckte mycket uppseende som ett kätteri mot den svenska samtidens
förste vitterlekare och äfven framkallade ett qvickt och skarpt svar
från Dalins sida. Större äro skaldegåfvoraa bos Ulrik Rudenschöld,
en författare, som med en gynnsammare poetisk utveckling verkligen
kunnat blifva af stor betydenhet. Vi fasta oss då icke så mycket vid
hans tillfallighetsstycken, gom ej mer vid dessa små ljufliga, melodiskt
byggda lyriska utgjutelser, -dem Sahlstedt i sin anthologi bevarat, och
hvilkas utsökta täckhet låter oss ana en vida betydligare, nu
förkommen syskonkrets af dylika enkla, men doftande och fina diktblomster.
Eller — för att ej anföra den af Hammarsköld meddelade sången om
>hoppet — kan man ej älska sådana småbitar som följande?
Tålamod.
Sorger gifs här tusenfaldt,
Klagan blandar sig i allt;
Aldrig finns så fager ros,
Som tagg ej gömmer.
Olust liksom vintrens tvång
Tycks ock öfver tiden lång;
Dermot nöjen fly sin kos
Som strida strömmar.
Om i sådant vexellopp
Du, mitt sinne, gifves opp,
Om ej tanken rätt är fäst,
Hvad är du vinner?
Du blir lik en flygtig fjä’r,
Hvilken drifs af häftigt vä’r
Nu mot skyn, nu ned och, bäst
Hon syns, försvinner.
Tiden vill ej rätta sig;
Efter tiden ställ då dig,
Tål och bida! Hoppet visst
Ej hamnar illa.
Längsta natt når ock sitt slut,
Nordanblåst ock tröttas ut,
Och när böljan kraften mist,
Står klippan stilla.
Liksom i föregående band finner man äfven här korta
lefnadsteck-ningar öfver de intagne författame samt en redogörelse för de källor,
ur hvilka utgifvaren öst. Sjelfva utgifningen vittnar öfverallt om
oför-truten omsorg och noggrannhet, ehuru utgifvaren för beqvämlighetens
skull konseqvent bortlagt de stora begynnelsebokstäfvema i de gamla
dikterna, en åtgärd, om hvars lämplighet åsigterna möjligen kunna
vara delade.
Till hr Hansellis stora samling sluta sig värdigt de Bidrag
Ull det karolinska tidehvarfvets vittra litteratur, hvilka för någon tid
sedan utkommo i Lund såsom ett bland minnena från dess jubelfest.
TT. -r i o –––I*––-i. __1_–––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
