Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lättaste sätt kunna deraf begagna sig är snart i hvarje hem en
hufvud-angelägenhet. Skulle missnöje uttalas öfver en skola gäller detta allt
fortfarande blott den undervisning, som der för tillfället meddelas, icke
skolan såsom sådan. Afven de föräldrar, som dertill skulle ega tillfälle,
vilja ej sjelfva åtaga, sig sina barns undervisning, och de, som i hvarje
hänseende dertill sakna förmåga; önska dock att deras barn måtte få någon
undervisning, och att skolan skall meddela dedna. Benägenheten att lemna
barnen till skolundervisning är derföre mycket allmän, och med hvarje år
blir det allt sällsyntare att finna barn, hvilka i sina hem af föräldrarne
erhållit sin hela bildning. Det är derföre hvarken öfver tredska eller
bristande förtroende för skolan från föräldrars sida, som man här kan föra
(Schönbeck). »Öfverallt der god tillsyn och vård under någon tid
varit egnad åt skolorna, och undervisningen i dessa meddelats af dugliga,
nitiska och för sitt kall lifvade lärare, har jag funnit att folket visat
intresse för skolväsendet och detsammas utveckling och befrämjande, äfven
i det hänseendet, att föräldrarne vårdat sig om barnens hemläsning, och
på allt sätt sökt göra det möjligt för dem att utan andra afbrott än de
alldeles oundgängliga, begagna undervisningen. Deremot har folket
befunnits liknöjdt för skolan och till och med utbrutit i klagan öfver de
onyttiga utgifterna till denna, der oskicklige lärare, lemnade utan uppsigt,
bibehållit undervisningen på samma låga punkt, som den intagit redan
förr än folkskolestadgan utfärdades. Det är lätt förklarligt, att folket icke
med någon beredvillighet eller ens under stillatigande finner sig vid att
erlägga till skolan de årligen ökade utgifterna, då de icke erfara att deras
barn i folkskolan inhemta mera, eller undervisas i andra ämnen, än de
som föredrogos i de gamla byskolorna, der 50 rdr i penningelön och några
få tunnor säd utgjorde lärarens högsta afiöning.»–––––— »Föröfrigt kan
det med allmängiltighet påstås, att intresset hos folket för skolan icke
förefinnes till det omfång och den innerlighet, som det ofta förutsattes,
särdeles af dem, hvilka på presterskapet vilja kasta skulden för alla de
brister, som ännu förekomma i skolväsendets organisation.
Göteborgs stift. (Psilander). »Det är bekant, att vår allmoge, som
ogerna öfvergifver gamla vanor och åsigter, i det längsta fasthållit vid
följande principer: »De sjelfva så väl som deras fäder hafva dragit sig
fram utan synnerliga kunskaper, deras barn böra derföre kunna göra
detsamma; de behöfva ej lära annat än sin kristendom», d. v. s.
Lindblomska förklaringens utanläsning, som de hedra med detta namn; och ännu
får man någon gång höra dessa åsigter uttalas. Men utom det, att
mången rättänkande familjefader af egen erfarenhet kommit till kännedom om
nyttan af kunskaper och derföre blifvit angelägen att förskaffa sådana åt
sina barn, har den stora uppmärksamhet, staten egnar skolväsendet, och,
som jag tror, särskildt skolinspektionerna mer och mer förjagat denna
obenägenhet, och det är nu hufvudsakligast i aflägsna församlingar,
hvil-kas befolkning sällan kommer i beröring med andra, som den yttrar sig.
På vissa orter haf dock fattigdomen, som förebäres nästan öfver allt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>