Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon skall lyckas i sina bemödanden, att ur de enkla
élementar-krafterna fullständigt förklara lifsyttringame.
Men — kan man invända — härmed sliter bon ju ockå
skoningslöst från naturens anlete den mystiska slöja, som förr gjöt ett så
poetiskt, ett öfvernaturligt skimmer öfver tingen och vande oss att i dem
skåda blott ett återsken utaf en högre verld. Härmed störtar hon oss
ju utan räddning i materialismens bottenlösa afgrund.
Det är sannt, att vetenskapen krossar fördomarne och jagar bort
de hemlighetsfulla och nyckfulla naturandarne ur deras mörka gömmor
— liksom skuggorna förjagas af den uppgående solen. Men är det
icke en vinst att i deras ställe se naturen ren och klar, styrd af
oföränderliga lagar, att se dess vexlande former förbundna till ettordnadt
och harmoniskt helt, dess mägtiga processer ledda af krafter, som vi
känna och kunna beherrska? Ty insigten i naturkrafternas väsende
gifver oss magt, ej blott att göra dem oskadliga, utan äfven att leda
dem efter våra ändamål. Har icke FranJclins åskledare vridit viggen
ur den vredgade dundergudens hand — har icke ångkraften
tusen-dubblat industriens flitiga händer och banat de vägar, på hvilka
civilisationen breder ut sig öfver alla länder? Har icke elektriciteten utlagt
de språkrör, genom hvilka vi kunna andeligen umgås med våra
antipoder, liksom vore de våra närmaste grannar?
Så. måste äfven den organiska naturen, så måste lifvets krafter
låta böja sig af vetenskapens starka hand. Den större insigt,
hvarmed menniskan i våra dagar vårdar såväl växt- som djurverlden och
bjuder deras krafter att arbeta i hennes intresse, är vetenskapens verk.
Närmast spåra vi verkningarne af fysiologiens arbete i den
allmänna helsovårdens och läkarekonstens stigande utveckling.
Fysiologien är nämligen medicinens grundval och den klarare insigt i
sjuk-domames natur och väsende, den större säkerhet i uppfattningen och
behandligen af deras yttringar, som utmärker nutidens medicin, är en
afspegling af fysiologiens egen ståndpunkt och utveckling. Och i
samma mån som fysiologien sprider ljus öfver lifsprocessen, skall
också medicinen mer och mer vinna i klarhet och säkerhet.
Dock drömmer vetenskapen icke mer den gamla, fåfängliga
drömmen om de vises sten och om ett »lifselixir», som i oändlighet förmåf
att uppehålla lif och helsa; tvärtom är förgängelsens lag en af det
organiska lifvets vigtigaste grundpelare, och ingen vetenskap talar
tydligare än fysiologien till oss de tänkvärda orden: »Menniska! afjord
är du kommen, jord skall du åter varda».
Men just ifrån denna lära, som egentligen väl borde mana till
ödmjukhet och väcka tanken på en högre verldsordning, söker man
ett stöd för den beskyllningen, att fysiologien skulle leda till den
bekanta verldsåsigt, hvilken man benämnt materialism, och hvars blotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
