- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 1. (Årgång 1. 1868) /
248

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag vill för Eder röja fyra stora, allmänna faror. Edert
statsskick bär i sig sjelf frö,et till sitt förderf. Man måste från grunden
ända upp till spetsen ombilda förvaltningen, arméen, presterskapet,
domaremagten: afskaffa å ena, inskränka å andra hållet, göra om
alltsammans, eller ock gå under genom dessa fyra institutioner hvilka I
ansen såsom vilkor för samhällets bestånd, men som äro dess
upplösande krafter.»

Åhörame knota. Han ropar:

»Veten I väl, hvad Eder centraliserade förvaltning kan blifva i en
menedisk styrelses händer? Ett omätligt förräderi, utfördt med ens
öfver hela franska området af alla embetsmän utan undantag.»

, Sorlet bryter lös ånyo, och med större häftighet; man ropar: till
ordningen! Talaren fortfar:

»Veten I, hvad Eder stående armé en vacker dag kan blifva? Ett
verktyg för brottet. Den passiva lydnaden, den är en mot lagens hjerta
ofrånvändt riktad bajonett. Ja, äfven här, i detta Frankrike, som haft
den menskliga utvecklingens initiativer i sin hand, på denna tribunens
och pressens mark, i detta menniskotankens fosterland, ja här kan
den timme slå, då sabeln regerar, då I, okränkbare lagstiftare,
gripens vid strupen af korporaler, då våra ärekrönta regimenten, till vinst
för en man och till blygd för ett folk, förvandlas till guldsmidda
horder, till pretorianska kohorter; då Frankrikes svärd blir någonting
som sårar bakifrån, såsom sbirrens dölk; då man mördar verldens
första stad och des6 blod nedstänker Edra generalers guldepåletter.»

Bullret öfvergår till ett oväsen, som till slut qväfver den oförsynta
Cassandra-rösten. Talaren får ej på några dagar visa sig i
kammaren, hans vänner sky honom och tidningarna kalla honom smädare.

Så föga fanns före andra kejsardömet, om vi eljest få anse Victor
Hugo befogad att derom döma, någon insigt i det grundfel i den franska
samhällsordningen, med hvilket republiken ej kunde bestå, hur mycket
än i det landet denna statsform allena är i besittning af rotfasta
nationella sympatier. Äro föreställningarna ännu alltid desamma, eller
ha fransmännen någonting lärt af den nya imperialismen?
Prevost-Paradol’s sista arbete, La France nouvelle, är ett värdefullt bidrag till
den frågans besvarande.

Kommande häfdatecknare, säger han, skola bland exempel på
motsägelser, till hvilka äfven de mest upplysta andar kunna göra sig
skyldige, åberopa såsom ett af de mest förvånande, att första kejsardömets
förvaltnings-inrättningar bevarats af restaurationen, af Juli-monarkien,
af andra republikens konstituerande församling, på samma gång som
dessa trenne styrelser dock uppriktigt bemödade sig att i Frankrike
grundlägga oeh befästa den politiska friheten. Ett folk, som i sina
parlamentariska församlingar är utrustadt med all den magt, det ber

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free