Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittnesbörd ogrundad *). Och vi behöfva ju ej gå längre, än öfver
Sundet, for att i Danmarks konstitutionella historia under den
demokratiska Juni-grundlagen finna en lika afgörande vederläggning.
Dessutom, äfven med det rymligaste medgifvande, att demokratien kan visa
»fördom, hårdnackad förkärlek, nycker, och att hon i vissa fall är fullt
i stånd att begå orättvisor» -), så kan billigtvis anmärkas, att dessa
fel och brister ingalunda äro företrädesvis utmärkande för folkväldet,
samt att det gifvits och måhända ännu gifves monarkiska välden, der
oviljan mot de öfverlägsna förmågorna varit ännu mera afundsjuk och
envis. I allmänhet finnes ingenting fiendtligare mot de stora
kapaci-teteraa, än en mägtig byråkrati.
Prevost-Paradol har i sin grundritning af Det nya Frankrikes
politiska institutioner satt sig till mål att endast upptaga principer
»lika giltiga för en monarkisk, som för en republikansk demokrati».
Fri från all lidelsefull förkärlek för vare sig den monarkiska eller
republikanska statsformen, aktande för det vigtigaste att nedifrån ordna
ett fritt samhälle med sjelfstyrelsen till rörelsekraft, betraktar han
såsom en senare eller sekundär fråga, hvilken stil passar bäst för le
couronnement de Védifice, om man bör gifva företräde åt monarkiska
eller republikanska ornamenter. Sålunda vill han bereda en mera
fördomsfri utgångspunkt för pröfningen af denna ej öfvermåttan
vigtiga fråga, som kommer först i sista hand. Ingenting synes oss vara
mera sundt och rätt tänkt, än denna metod för politiska
undersökningar, riktade till en allmänhet, som blott alltför mycket varit van
att se på den yttre formen och passionera sig för ett namn.
Imeller-tid kommer författaren slutligen äfv,en till detta ömtåliga spörjsmål:
republik eller monarki? Och detta är den andra hufvudpunkt, der vi
hos honom funnit ej så litet af en doktrinär tankegång. Han har i
sin utveckling af de demokratiska idéer, efter hvilka han vill se
Frankrike nydana sin samfundsordning, tagit sjelfstyrelsen på allvar och han
har i sin politiska byggnad ej rum för iner, än en statsmagt,
folkviljan. Det är således ej på grund af den gamla bekanta teorien om
flere koordinerade, sjelfständiga pouvoirs publics han förklarar sig för
monarkien. Den konstitutionelle monarken har hos honom en annan
uppgift, »lika originell som upphöjd» enligt författarens egen åsigt om
saken. Låt se, hvari den består!
I en konstitutionell stat kan man ej undvara rätten att, genom
representationens upplösning, vädja till folket, när det gifves fog att
antaga, att dess och den representativa majoritetens opinioner ej längre
stå i samklang, hvilket är den största fara, hvarför friheten och, me-
’) Amédée Breton i liévue Moderne för 10 Sept. 1868.
2) Anf. st. sid. 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
