- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 1. (Årgång 1. 1868) /
278

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett drag af öfverlägsenhet, som ej kan undgå att anslå. Den inre
bristen röjer sig i frånvaron af strängare komposition och
sammanhållning, af ledande tanke, af positiv idé. Under öfverlägsenheten
döljer sig en viss personlig neutralitet, att icke säga indifferentism,
gentemot idéernas stridbara lif, en objektiv kyla, som hindrar dem att
sammansmälta i hans eget bröst till enhet, till organisk lifsåskådning.
När Beskow slutligen flammade till, tog sitt parti på allvar, skedde
det ock på ett annat område, än det rent estetiska. Här förblef hans
ställning den af negativ emottaglighet, och han förvexlar icke så sällan
den gamla smaklärans stillastående vatten med den nya estetikens strida
vågor, den imponerande, glatta formen med det innehållssköna konstverket.
Betecknande i detta afseende är, att han på fullt allvar företager sig
att restårera Leopold, for att uppställa honom i de stora svenska
skaldernas panteon, samt hans önskan att, om han kunde, utplåna
fosfori-stemas och i allmänhet hela den nyromantiska skolans vittra och estej
tiska fejder ur litteraturhistorien, såsom en onödig, endast förvillande
episod. Fryxell, hvars uppslag i sistnämda hänseende, »Bidrag till
Sveriges Litteraturhistoria», Sthlm 1860—1862, Beskow i viss mån
fullföljt i sitt »Minne af stats-sekreteraren Carl Gustaf af Leopold»,
Svenska Akademiens Handlingar för år 1861, samt B. E. Malmström,
i fjerde och femte delame af sina, under titel: »Grunddragen af
Svenska Vitterhetens Historia» nyligen utgifna akademiska föreläsningar,
draga likaledes på korståg mot fosforistema. Ingen af dem förmår
göra historisk rättvisa åt den nyromantiska skolan, som visar sin
betydelse, genom att ännu framstå såsom den knut, som pröfvar hvar
och ens förmåga att lösa den moderna utvecklingens problem i mer
än en rigtning.

Om vi icke desto mindre här våga en kort framställning af
nyromantikens väsende, sker det emedan vi blott derigenom tro oss kunna
fullt klart och bestämdt åskådliggöra Beskows inre personlighet.

Fryxell och Malmström söka gemensamt att krossa den
nyromantiska skolan för hennes politiskt och kyrkligt reaktionära tendensers
skull, utan att inse, att detta bakslag ytterst framgick ur en
missförstådd tillämpning af en rent estetisk idé, som, trots all omogenhet
och förhäfning i sitt framträdande, verkat lifgifvande på sitt egentliga
område och som bestod i den nu allmänt erkända sanningen, att
konsten icke får vara en häfdvunnen, orörlig form för en viss begränsad
idékrets, utan måste omfatta hela lifvet och alla former, för att
pånyttfö-da dem i fri, sjelfständig harmoni. Misstaget, det storartade misstaget,
bestod deruti, att nyromantikerna äfven ville tillämpa denna estetiska
teori på det praktiska och religiösa lifvet såsom sådant, att de icke
skilde mellan konstens och det praktiska lifvets sjelfständighet, att
de, i den jublande känslan af en djupt insedd idé, icke förstodo, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free