Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FÖRSTA HÄFTET.
och former, denna sanning och kraft, detta oefterhärmliga behag i framställnin-
gen göra Goethe till en skald för hela verlden. Han är den, i hvilken de se-
nast förflutna århundradenas andliga lif tagit sin högsta poetiska mandom, i
hvilken en nyare tidens renare humanitet framstår i dess skönaste, ädlaste form.
Efter olika smak skall man skatta än ett, än ett annat af hans diktverk
högre än de öfriga. Vi ha redan här ofvan sett huru högt en”rysk kritiker
satte andra delen af Faust, eljest i allmänhet hållen för ett svagare alster från
skaldens äldre år, då hans rätta skaparekraft mattats. Men Bielinsky var ro-
mantiker, och derför fann han, liksom själsförvandterne i Tyskland, stort be-
hag i den skäligen kalla, allegoriska fantasilek, som här sjelfrådigt hopblandar
verld och skuggverld. Vännerna af antiken med dess formrenhet och rytmiskt
värdiga skridt ha otvifvelaktigt sin lust af »Iphigenia», i hvilken Schlegel tyckte
sig finna Dett eko af den grekiska sångens; kanske och af de Romerska Ele-
gierna, i hvilka en fullt modern känsla och lust behagligt dämpar sitt svall till
klassiskt afmätt böljegång. Renaissancens beundrare skola i Tasso skatta en
bild, som väcker minnet af den pånyttfödda italienska konstens klara solskens-
dagar, om än, såsom redan madame de Staéöl anmärkt, de varma lokalfärgerna
icke äro återgifna med tillräcklig styrka. Ungdomen skall dela den känslofulla
stämning, som en gång kom Werther till mötes ifrån en hel samtid. Hermann
och Dorothea skall genom alla tider bevara sin höga plats såsom intagande mönster
för ett borgerligt epos i stor stil. Goethes didaktiska diktning, mättad af lefnads-
vishet och konstnärsförstånd, skall vara en aldrig sinande källa till uppbyggelse
för alla vänner af moget mannavett. Men framför allt, hvad vi här flyktigt
berört, och framför allt det myckna vi måst förbigå, skall Goethes anspråk på
alla tiders deltagaude vara fäst vid hans Sånger, i hvilka folkvisans ton, ut-
tryckssätt och naiva åskådning på det lyckligaste äro införlifvade med alla de
öfriga egenskaper, som en renad smak och en djupare, rikare uppfattning af
själslif och naturlif kräfva af den diktning, hvilken höjt sig till verklig konst.
Genom sin djupt lyriska stämning stå de goetheska Balladerna, till hvilka vi i
det följande återkomma, som oftast visorna mycket nära, och deras gripande,
enkla skönhet beror icke oväsentligen af det finkänsliga, sant konstnärliga sätt,
hvarpå Goethe äfven här tillgodogjort sig folkpoesiens gyllve skatter, dess klara
syn på tingen, dristiga känslogång och kärnfulla, träffande språk.
Men Goethe i sammandrag, samlad på en punkt, det är Faust. I denna
dikt klinga om hvarandra toner från himmel, jord och helvete och bilda till-
samman en symfoni af så gripande verkan, att hela mensklighetens hjerta skälf-
ver än af fröjd och än af fasa. Lifvets högsta problem äro der stälda under
debatt emellan det godas och det ondas makter på ett sätt, som låter oss
skåda liksom i en underbart klar spegel vårt hjertas innersta rörelser, striderna
emellan fast tro och frätande tvifvel, emellan lefvande hopp och dyster hopp-
löshet, emellan innerlig kärlek och flammande sinneslust, och framför allt det
omättliga, måttlösa kunskapsbegärets fåfänga, stormande anlopp emot evigt fast-
satta, orubbliga gränser. Detta torde i allmänhet vara »Fausts» idé, den så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
