Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GOETHE OCH TOLKNINGEN AF HANS FÖRNÄMSTA VERK. 19
Såsom prof på fri utläggning må anföras »härmästarens» ord:
Das Reich, das sie (die Ritter) beschiätzen sollten,
E3 liegt geplindert und verheert,
hvilka Melin återgifver med:
Det går vidt öfver menskosnille
I sådant kaos skaffa ro. s
I den bekanta visan »Midehen, als du kamst ans Licht», tolkar Melin de trenne
sista verserna i första stofen, :
Dachte dich soglcich als Brant,
Gleich dem Reichsten angetraut,
Dachte dich als Weibchen,
sålunda:
Straxt jag tänkte dig som brud,
Med förälskad rikdomsyud
Parad turturdufva!
Melin sparar icke på starka germanismer, och rimmet leder ofia hans tanke på
afvägar, stundom rent af in i smaklösheter och rena obegripligheter.
Kanslerens ord:
So will sich alle Welt zerstiickeln,
Vernichtigen, was sich gebiilrt:
Wie soll sich da der Sinn entwickeln,
Der einzig uns zum Rechten fiihrt?
återgifvas, sid. 7, sålunda: |
Så vill all verlden gå i stycken,
; Omintetgöra hvad sig bör;
Hur kan väl bland så blinda tycken
Utbildas hvad sig sjelf förstör?
Att cmellertid det dunkelt sagda hos Mclin icke är det dunkelt tänkta, finner
man lätt vid en genomläsning af hans öfversiättoing, som tydligen visar att han
väl förstått sin text, men haft mycken svårighet att skapa en ren, poetisk, svensk
form för dess tankeinnehåll.
Med dessa båda Faustöfversättningar, lyckade i ett, misslyckade i ett an-
nat, har den svenska allmänheten måst nöja sig tills i dessa dagar en ny tolk-
ning börjat utkomma, hvilken, att döma af de två häften, som redan föreligga,
bringar oss den verkliga kopian af Goethes Faust, en afbild, hvilken så långt
vår kännedom sträcker sig, stär långt framför alla andra i både yttre och inre
trohet emot sitt original. Hos Viktor Rydberg finnas i rikt mått förenade alla
de egenskaper, som utmärka tänkaren och konstnären, vetenskapsmannen och
skriftställaren. I hans sjelfständiga skapelser uppenbarar sig en lefvande fantasi,
styrd och stäfjad af det skarpaste kritiska förstånd, en fin, odlad smak, förbun-
den med klar, genomträngande blick för det betydelsefulla, sanna och sköna i
alla lifsformer och lifsyttringar. Och han eger derutöfver det plus af andlig
styrka, som i korthet betecknas med namnet snille. Ligger man dertill att
Rydberg besitter både fint språksinne, grundlig språkkunskap och en afundsvärd
ledig säkerhet i språkets praktiska behandling, allt närmast med afseende på
modersmålet, så finner man alla personliga vilkor rikligen fylda, hvilka kunna
uppställas såsom förutsättning för ett väl utfördt skriftställarearbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
