Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FÖRSTA HÄFTET.
tillökning vid förkalkning, af myrsyran, upptäckaren af några nya stenarter m. m.;
den sedermera så namnkunnige teosofen Emanuel Svedenborg’, i naturveten-
skapernas historia känd genom åtskilliga för sin tid utmärkta geologiska af-
handlingar, genom ett märkvärdigt arbete i atomläran, genom några kristallogra-
fiska undersökningar, genom den på sin tid största och mest omfattande hand-
bok i metallurgien, m. m.
Det nu uppräknade utgjorde hela den insats, Sverige under sin stormakts-
tid åstadkommit på detta område. Här uppe i den aflägsna Norden hade vi,
hvad verklig vetenskaplig forskning beträffar, ej allenast förblifvit helt och hållet
oberörda af Copernici, Cartesii, Leibnitz’, Newtons upptäckter, men äfven ban-
brytande forskningar af danske vetenskapsmän sådana som Tyge Brahe, Steno,
Bartholinus och Römer hade icke väckt någon fruktbringande genklang på vår
sida om sundet.
Kom så en annan tid. Vår korta stormaktsdröm hade fått ett blodigt
slut. Af det förr så mäktiga Sverige återstod blott en lemlästad, folkfattig,
af ständiga krig utarmad kärna, hvars roll i det menskliga utvecklingsarbetet
tycktes vara för lång tid utspelad. Något storartadt, glänsande och »ärofulltp
uppträdande på politikens område, var numera icke möjligt. Men i stället bör-
jades här ett arbete på vetenskapernas fredliga fält, så framgångsrikt, att andra
länders historia knappast haft att uppvisa något motstycke dertill.
Vårt fosterland, der, såsom jag nyss nämnt, någon naturforskning förut
knappast funnits, kunde ett par årtionden efter freden i Nystad på forsknin-
gens område uppträda jemnbördig med hvilken kulturstat som helst, och nå-
got årtionde senare stod det främst i ledet inom zoologien och botaniken ge-
nom Linné, inom mineralogien genom Wallerius och Cronstedt, inom kemien ge-
nom Brandt, Cronstedt, Scheffer, Bergman, Scheele. Härtill kommo aktnings-
värda bidrag till fysikens utveckling genom MVassenius, Klingenstjerna, Hjorter,
Celsius, Wargentin, Wilke m. fl., samt till kännedomen om vårt jordklot genom
Bergmans förträffliga »Beskrifning öfver jordklotet» samt genom resor af Lin-
nés talrika lärjungar. Märkvärdigt nog är denna stormaktsperiod på forsk-
ningens område begränsad ungefär inom samma tidsram som den af våra hi-
storieskrifvare ofta med så mörka färger tecknade »Frihetstidenp. Den var
tydligen ett barn af den anda, det nya statsskicket medförde, och den fick med
det sitt dråpslag vid de statshvälfningar, genom hvilka Gustaf III säges hafva
räddat fäderneslandet».
! Svedenborg var född 1688, + 1772. Större delen af hans verksamhetstid infaller
derför under Frihetstiden, men hans flesta naturvetenskapliga arbeten utkommo före 1721, bland
dem äfven hans Prodromus principiorum rerum naturalium, i hvilken bland annat ett försök
göres att förklara kropparnes fysiska egenskaper genom antagandet att de äro sammansatta af
ett oändligt antal små atomer. Hans stora metallurgiska arbeten utkommo först 1734. I
Kongl. Vet.-Akademiens skrifter offentliggjorde han ännu 1763 en från all mystik fri »Beskrif-
ning huru inläggningar ske uti marmorskifsor, till bord eller annan hus-sirat». Det i afhand-
lingen beskrifna bordet finnes ännu förvaradt på kommersekollegium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
