Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FÖRSTA HÄFTET.
fylda 40 år, ogifta eller enklingar utan barn, voro underkastade när som helst
att kallas till fanan (réquisition), men genom det dekret af 23 augusti, som
ordnade la réquisition, förbjöds lega. Krigstjenst såsom allmän medborgerlig
tvångspligt var härmed erkänd för en af det nya samhällets grundvalar. Två
till tre års erfarenhet hade ock till slut lärt äfven de motsträfvige, att man ej
försvarar ett land med blott entusiasm och fosterländska tal, utan vapenfärdig-
het och disciplin. Ce n’est pas lout d’étre patriote, il faut savoir defendre la
patrie, skref till utrikesministern Lebrun 17938 en af hans agenter, som vid
arméerna på gränsen iakttagit skilnaden mellan liniens och volontärernas upp-
förande; och den’ öfvertygelsen var omsider vorden så allmän, att konventet
skred till sammansmältning af värnepligtstrupperna med de gamla linietrupperna.
Och härmed var Frankrikes krigsförfattning, i samband med statsförfattningens
omskapning, nydanad för all framtid: grundsatsen har sedan lidit inskränk-
ningar, men dock ej öfverändakastats, och från 1872 träder den fram med
ny kraft.
Allmän värnepligt är en ättling af de folkfrihetsidéer, som 1789 från
»filosofernasp studerkammare, från vetenskapen och literaturen trädde ut i stats-
lifvet. Sambandet kommer så tydligt som möjligt i dagen, då man hör lagarne
säga: »Pvill du vara och hållas för en fullmyndig medborgare i samhället och
der njuta de politiska rättigheterna, så skall du ock vara väpnad till dess för-
svar. Det är just hvad revolutionen ville stadga. Konstitutionen af 14 sep-
tember 1791 säger, att de primärförsamlingar som skulle utse valmän, hvilka i
sin ordning valde lagstiftande corpsens medlemmar, bestå af les citoyens actifs,
samt att för den aktiva medborgarerätten fordrades, utom flere andra vilkor,
att vara inskrifven i nationalgardesrullan i hemorten. Med detta grundlags-
stadgande må jemföras dekretet af 28 december 1791, att frivillig national-
gardist, som utan tillåtelse lemnar sin bataljon, derigenom för 10 år går för-
lustig sin aktiva medborgarerätt och hedern att tjena i nationalgardet och linien.
Hvilket omätligt afstånd, ej i tid, men i rättsbegrepp och samhällslära, från
det gamla skicket, då fosterlandets försvar ansågs ej för en medborgerlig heders-
pligt, utan för ett straffmedel, jemförligt med fängelset eller galererna!
Den franska lagen af 27 juli 1872, art. 1 säger: hvarje fransman är för-
bunden till personlig krigstjenst. Art. 7 lyder: ingen antages i de franska trup-
perna, om han ej är fransman. Dessa tvänne grundsatser, nationel armé och
allmän wvärnepligt, härleda sig, som vi sctt, från Frankrike och från slutet af
förra århundradet. I hvad mån ha de båda sedermera segrande utbredt sig?
Vid svaret på denna fråga vända vi först åter till vår utgångspunkt, till
de schweiziska kapitulationerna. Det är förut nämdt, att under revolutionen
de schweiziska regimentena i fransk tjenst afskedades. Men när sedermera
förste konsuln såsom »medlare» tog Helvetiens angelägenheter om hand, slöt han
med sin allierade ett blodsfördrag, som på allt sätt gynnade de franska värf-
ningarna i Schweiz intill en styrka af 16,000 man. I Schweiz nya författ-
ning efter den allmänna freden, förbundsakten af 7 augusti 1815, stadgas att
Pmilitärkapitulationer må af de enskilda kantonerna afslutas med främmande
staterp. Missbruket vardt sålunda, ännu för sextio år sedan, omgärdadt med
konstitutionel helgd. Under den bourbonska restaurationen stodo åter schwei-
zare i fransk tjenst. Af de två gardesregimentena deltog det ena, närvarande
i Paris när juli-revolutionen utbröt, i »den stora veckans» gatustrider. Men de
schweiziska truppernas afskedande och hemtåg blefvo en af revolutionens första
följder och årets vigtigaste angelägenhet i Schweiz, der man ansåg Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
