Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAP OCH LITERATUR. 61
Gregorius XVI till Frankrikes sändebud i Rom, P. Rossi, med upprepad anhållan att
återfå dessa processhandlingar, tilläggande orden: »ifall de kunde anträffas.» Det lyc-
kades också att upptäcka dem, och det i omedelbart sammanhang med kurians för-
bindelse att fullständigt offentliggöra dem. Efter Pius den niondes återkomst från
Gaöta, 1850, utgaf den påflige arkivarien Marini sitt verk om Galilei, under förhopp-
ning att det gifna löftet skulle sålunda anses infriadt. Det var dock endast några
till inqvisitionens beprisande utvalda stycken, han meddelade, och i det längsta mot-
satte man sig dessa urkunders utlemnande till den fria historieforskningens förfogande.
Man hade föga hopp om att påfven någonsin skulle sätta i fråga att fylla det gifna
löftet, då helt oväntadt arkivarien pater Theiner år 1870 erhöll påflig tillåtelse att med-
dela dokumentet till professor Domenico Berti, hvilken nyss har utgifvit det i sin
helhet. Påfliga stolen har sålunda i viss mån sig sjelf att skylla, om några dess hem-
ligheter blifvit förrådda.
Då den sjuttonårige Galilei år 1581 infann sig vid högskolan i Pisa, ansågs det
ännu såsom något oerhördt att vilja härleda naturforskningens och filosofiens lärosat-
ser nr andra källor än den religiösa tron. De matematiska vetenskaperna lockade
företrädesvis den unge sanningssökarens håg; inom dem trodde han sig lättast kunna
frigöra sig ifrån den blinda myndighetstron, emot hvilken han hyste ett fäderneärfdt
hat. Af fattigdom hindrad att fortsätta sina studier i Pisa, arbetade han på egen
hand och såväl genom sina mångfaldiga upptäckter inom fysiken, som särskildt genom
sin djerfhet att underställa naturföreteelserna en vetenskaplig pröfning, ådrog han sig
den största uppmärksamhet. Snart meddelade han sina förtrogne vänner, hurusom
forskningen öfvertygat honom om, att den åsigt Pythagoras och Copernicus uttalat om
jordens plats i verldssystemet och om hennes rörelse, vore vida riktigare än den, som
förfäktats af Aristoteles och Ptolemeus. Öppet vågade han dock ännu icke anfalla
den med tidehvarfvets åskådningssätt införlifvade och för den menskliga fåfängan
smickrande föreställningen, att det endast funnes en verld, nämligen vår jord, verlds-
alltets medelpunkt; grundvalarna för den kristna tron kunde, menade man, ega en
allmänt giltig betydelse endast så länge jorden betraktades såsom hela den kosmiska
tillvarons medelpunkt. Denna jordklotets företrädesrätt var man besluten att efter
förmåga försvara till det yttersta. SS
Då år 1604 en planet visade sig, som efter någon tid åter försvann, föranledde
detta Galileis första offentliga angrepp mot Aristoles’ lära om himmelens oföränder-
lighet. Den gnista, som sedermera tände de hemligt”samlade brandämnena, var upp-
täckten af fjerrglaset, hvars första användande till astronomiska observationer är [en
lileis verk. De iakttagelser, han härigenom lyckades göra, framlade han 1610, dock
endast såsom fakta, utan att betona deras oförenlighet med de gamla trossatserna.
Galileis namn spred sig snart vida utom Italiens gränser och hans föreläsningar i
Padua ditlockade så talrika skaror, att ingen hörsal kunde rymma dem. Bland hans
lärjungar märktes landtgrefven Filip af Hessen och erkehertig Ferdinand af Österrike,
och det beställsamma ryktet har äfven till dem räknat vår Gustaf Adolf. Det var
dock äfven andra, som, ehuru af olika bevekelsegrunder, önskade göra den märkvär-
dige mannens bekantskap, nämligen prelaterne i Rom, hvilka ansågo för sin dyraste
pligt att förhindra menskligheten från att smaka de vetenskapliga forskningarnas för-
budna frukt. Det låg äfven i Galileis eget intresse att besöka Rom, i hopp om att
der kunna för sina forskningars fortsättande vinna inflytelserika personers understöd.
Han infann sig derföre der 1611. Det uppseende hans lära gjorde var endast egnadt
att så mycket mera väcka den försåtliga inqvisitionens hämdlystnad.
Ånnu hade Galilei ej bestämdt uttalat sin alltmera stadgade öfvertygelse om
jordens dubbla rörelse, men alla hans vigtigaste astronomiska upptäckter voro att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
