Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
sällan skola för öfversättningsrätten fordra så högt arvode, att det ej kan af
svenske förläggare betalas, och att i följd deraf vår literatur skall komma att
under skyddstiden sakna månget värdefullt utländskt arbete. Utkastets ifråga-
varande bestämmelse är derför ett band på »öfversättningsfriheten», som måste
verka hämmande på spridning af kunskap och upplysning i vårt land. Denna
olägenhet uppväges ej af det skydd, hvaraf svenske författare komme i åt-
njutande, ty åt dem skulle ej utländske förläggare erbjuda en godtgörelse för
rätten att öfversätta deras arbeten, motsvarande det pris, utländingen komme
att för sin del begära. Således är det »betänkligt» och »icke rådligto att gå
in på utkastets stadgande i denna punkt. — Det andra eller bi-skäl, som
högsta domstolen anfört, går derpå ut; att det ifrågasatta skyddet »med afse-
ende å vilkoren för dess tillgodonjutande och den föreslagna korta skyddstiden
ofta vore af tvifvelaktigt värde för författarne sjelfva.» Slutligen tillägges ock,
att man, genom att lemna öfversättningsrätten fri, vinner den fördelen, att
Sverige och Norge i det hänseendet komma i lika ställning till utlandet.
Denna anmärkning hålla vi ej för ett argument, utan blott för en afrundande
slutfras, emedan det ej är möjligt att fatta, hvari den antydda »fördelend
skulle bestå.
I enlighet med dessa invändningar blef utkastet omarbetadt. Herr stats-
ministern och chefen för justitiedepartementet har, enligt hvad man inhemtar
af motiven till det nu framlagda lagförslaget, till fullo antagit högsta domsto-
lens åsigt. Han yttrar, att det skäl som högsta domstolen företrädesvis fram-
hållit, eller den skada, som ett öfversättningsskydd kan tillfoga vår egen
literatur, tvifvelsutan är synnerligen beaktansvärdt och »måhändav väger mera
än det gagn, som från en motsatt synpunkt förmenas blifva tillskyndadt litera-
turen derigenom, att förläggare af öfversättningar sättas i tillfälle att försäkra
sig mot konkurrens och i följd deraf kunna bekosta goda öfversättningar, som
kräfva mera tid och äro dyrare, än dåliga. Likaledes godkänner chefen för
justitiedepartementet den af högsta domstolen gjorda anmärkningen, att vilkoren
för skyddet göra dess nytta tvifvelaktig, och han upprepar, att man genom
fri öfversättningsrätt »vinner öfverensstämmelse med Danmark och Norge»,
men yttrar ingentiog om »fördelen? af en sådan öfverensstämmelse.
Det som, i denna högsta domstolens och chefens för justitiedepartementet
bevisföring, främst ådrager sig uppmärksamheten, är att den ej tager någon som
helst hänsyn till sjelfva rättsfrågan : denna sida af saken lyser här genom sin
frånvaro. Konstitutionsutskottet å 1856—1858 årens riksdag yttrade, att det
picke bör vara den materiela nyttan, utan rättvisan, som bestimmer ett sam-
hälles liksom den enskildes handlingssätt.» Denna grundsats är alldeles lemnad
å sido i högsta domstolens kritik af det ursprungliga utkastet, liksom i moti-
veringen till det slutliga förslaget. Ej med ett ord antydes, att en författare
eger rätt till ekonomiskt skydd mot en egennyttig öfversättningsförläggare och
till skydd för sin literära existimation mot en klåpande öfversättare. Här argu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
