Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ETT BLAD UR DE SVENSKA NATURVETENSKAPERNAS HISTORIA. 91
af brunsten (1771—1774). Af allt detta framgår, att Scheeles upptäckt af
syrgasen, af qväfgasen’ och af luftens sammansättning” skett samtidigt med Prie-
stleys, och att båda dessa forskare oberoende af hvarandra på vidt skilda vägar
kommit till samma mål. Ofta nämnes äfven Lavoisier” som upptäckare af
syrgasen, men med orätt". Deremot var det hans snille, som lade Priestleys
och Scheeles upptäckt till grund för den nya, ännu gällande lärobygnaden inom
kemien. Medan Scheele och Priestley, som gjort den fundamentala upptäckt,
hvarpå den nya läran grundade sig, detta oaktadt stodo qvar på den gamla
ståndpunkten, blef denna upptäckt af Lavoisier till sin fulla betydelse uppskat-
tad och dymedelst en verklig vändpunkt i kulturhistorien. Men de talrika
skarpsinniga försök, med hvilka Scheele bevisade den genast i början af hans
afhandling »Om eld och luft? uppstälda satsen, att luften var sammansatt af
! Stor förtjenst om qväfgasens npptäckt har ock den skotske läkaren Daniel Rutherford,
hvilken 1772 visade att en gasart, som icke kunde underhålla förbränningen, qvarblef, om man
med kalilut bortskaffade kolsyran ur den luft, som djur utandats. Någon vidare undersökning
af denna gasart utförde Rutherford icke. Vätgasen upptäcktes redan 1766 af den store engel-
ske kemisten Cavendish.
? Joseph Priestley, född 1733, egnade sig, enligt egen förklaring, hufvudsakligast åt
teologiska och politiska studier och endast tillfälligtvis åt kemiska forskningar. På detta fält
vann han dock ett stort och oförgängligt namn genom sina talrika upptäckter, isynnerhet inom
gasarternas kemi, hvaremot hans benägenhet för politiska och dopmatiska tvister ådrog
honom många olyckor och vidrigheter. Bland annat blef, med anledning af hans sympatier
för franska revolutionen, hans hus i Birmingham d. 14 Juli 1791 stormadt af pöbeln och
all hans egendom förstörd. Sjelf undgick han med knapp nöd att blifva mördad. Englands
dåvarande utmärktaste vetenskapsman måste nu, för att undgå det bittra hat, hans politiska och
religiösa strider ådragit honom, lemna sitt fosterland och slå sig ned i Amerika, der han dog
1804.
? Antoine Laurent Lavoisier var född d. 16 August 1743. Egare till en betydlig för-
mögenhet och iunehafvare af indrägtiga befattningar kunde han, ostörd af egentliga närings-
omsorger, egna sig åt vetenskapens tjenst. Men äfven han drabbades af samma oblida öde,
som gjorde Priestley under hela sin lefnad till en lekboll för betydelselösa politiska och
religiösa tvister, och som ryckte Scheele i en förtidig graf. Lavoisier blef, såsom bekant,
guillotinerad d. 8 Maj 1794, ett oskyldigt offer för det hat, som generalförpaktarnes ut-
pressningar uppväckt i Frankrike.
+ Såsom bevis på Priestleys egen uppfattning af denna fråga äfvensom på hans polemi-
ska stil, må följande utdrag lemnas ur hans sista kemiska arbete (efter Kopps Geschichte der
Chemie ,III 8. 205). Med anledning af en föregående reklamation yttrar Priestely: »Now
that I am on the subject of the right of discoveries, I will, as tbe Spaniards say, leave no
ink of this kind in my inkhorn, hoping it will be the last time that I shall have any occa-
sion to trouble the public about it. Mr. Lavoisier says: »This species of air (meaning de-
phlogistieated) was discovered almost at the same time by Mr. Priestley, Mr. Scheele and
myself.» The case was this: having made the discovery some time before I was in Paris
in 1774, I mentioned it at the table of Mr. Lavoisier, when most of the philosophical people
in the city were present; saying that it was a kind of air, in which a candle burned much
better than in common air, but I had not then given it any name. At this all the company,
and Mr. et Madame Lavoisier as much as any, expressed great surprise; I told them I had
gotten it from praecipitate per se and also from red lead. Mr. Scheeles discovery was cer-
tainly independent af mine, though I believe not made quite so early.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
