Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
största konstslöjd-museum. Det blef här de slöjdidkande möjligt att få en
öfverblick öfver allt hvad vackert och fullindadt framkommit inom slöjdens
olika områden; det bästa i hvarje stilriktning var företrädt; man kunde der
studera och samla motiv. Musdéct ligger i London, men det oaktadt vände
det sig till hela landet. Icke allenast spriddes genom föredrag och småskrifter
kunskap i vida kretsar, och icke allenast öfvades slöjdidkarens öga och hand i
nya teckningsskolor rundt omkring; af muséets rika samlingar bildades små
vandrande muséer, som utstäldes till och med i Englands mest aflägsna trakter.
I synnerhet sedan 1857, då hufvudmuséet hållits öppet äfven om aftnarne
(några timmar), ha besöken varit synnerligen talrika. — Man hade ofantliga
medel att förfoga öfver och man använde stor kraft, men också har utgången
lönat de gjorda ansträngningarna. Allaredan vid den andra verldsutställningen,
i Paris 1855, började frukterna att synas, och vid den tredje verldsutställnin-
gen, 1862 i London, visade sig England i den grad jemnstäldt med Frankrike,
att det väckte allmän uppmärksamhet. Från 1862 spridde sig slöjdmusei-insti-
tutionen i Europa, och på verldsutställningen i Wien 1873 kunde man nästan
öfver allt i utställningen se bevis på, att konstslöjden i Europa skridit framåt,
ehuru naturligtvis på ett olika sätt i de olika länderna. !’
Skall smaken kunna höjas hos allmänheten och handtverkarne, så är första
vilkoret — detta är i andra ord redan utsagdt i det ofvanstående — att ställa
inför deras ögon mönstergilla former, så att de lära sig få blick för och hålla
af det vackra och stilfulla, och att till slut allmänheten begär för egen del af
slöjdidkarne dylika former; slöjdidkarne skola nog ej dröja att ställa sig en
dylik allmän efterfrågan till efterrättelse, än bättre är om de kunna förekomma
den. Tillfälle att se det gedigna är således för alla det första, visst icke det
enda eller kanske ens det vigtigaste, men ett nödvändigt vilkor. Derföre har
ock ett konstslöjd-museum länge varit ett önskemål hos alla, som nitälska för
vår svenska konstslöjds förkofran. Som vi nämt finnes redan ett sådant, Svenska
Slöjdföreningens; men med allt erkännande af det hugnesamma i dess tillvaro,
måste det dock anses otillfredsställande i förhållande till den stora uppgift, ett
dylikt museum just nu och allt framgent hos oss eger att fylla. Detta privat-
muscums ungdom och än mer inskränktheten af de medel, det hittills kunnat
använda (deribland dock ett statsanslag), gör det otillräckligt, och utan ett
kraftigare understöd från statens sida eller rent af dess öfvertagende af staten
lärer det väl allt för länge så förblifva. Fråga om invrättandet af ett dylikt
statsmuseum i stor skala har ock offentligen väckts genom en hemställan från
Slöjdföreningen hos Kongl. Maj:t, i hvilken skrifvelse ock med rätta påpekats
de rika samlingar i denna väg staten redan eger, och hvilka kunna till större
eller mindre del för ett sådant museum tillgodogöras. Vi erinra nu blott om
den af konung Carl XV skänkta samlingen, hvilken ännu förvaras på Ulriks-
! Se C. Nyrop: Meddelelser fra Industriens Område. Kjöbenharn 1876 (sid. 33
0. f.), på hvilken lärorika bok vi härmed velat leda våra landsmäns nppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
