Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
tionen, är der icke bestämdt påstådt, att det skulle vara Helsinglands apostel,
han och ingen annan, hvilkens minne firades på det sätt, vi omtalat, utan att
missionären kommit att blifva firad, möjligen till följd af munkarnes tillskyn-
delse, genom en förvexling med Stephan, den förste martyren, hvilken således
skulle föregått och ligga till grund för festen. Ett af skillingstrycken siger
rent ut, att annandag jul egentligen firades till minne af den förste martyren;
men för likheten uti namn (?) och dödssätt (?) har vårt folk på denna dag
upptagit en plägsed, som häntyder på den nordiske Helge Staffan.» Osanno-
likheten i att Staffan Helsinglands apostel skulle vara visans hjelte växer, om
man med vår visa jemför en dansk uppteckning, meddelad af de nordiska folk-
visornas grundlige kännare, professor Svend Grundtvig ’. I denna uppteckning
lyder den sista stanzen, med hvilken visans egentliga kärna börjar, sålunda:
Sanct Stefan han leder de Foler i Vand
alt ved den ljuse Stjerne:
»For vist er nu Profeten fed,
som frelse skal al Verden!» —
och ej nog dermed, utan genom samma stanz träder den danska uppteckningen,
och genom henne vår svenska visa, i förbindelse med dels en visa från Feer-
öarna om Sankt Staffan, dels en engelsk »carol for St. Stephens dayp. Att
Helsinglands apostel kunnat blifva besjungen i Danmark är möjligt, om också
icke mycket troligt, men näppeligen kunde han blifva det på Fzeröarna och i
England. Vi hafva ännu ett bevis på hand derför, att i Staffansvisan icke
missionären Stenphi-Simon besjunges, utan Stephanus Protomartyr, hvilkens dag
enligt almanackan just annandag jul är; men det anförda torde göra tillfyllest.
Uppgiften om vår s. k. Staffan som en väldig hästkarl kan saklöst utgå ur
vår historia, liksom också Stefan den helige af Ungern antagligen genom en
förvexling blifvit gjord till en hästpatron.
. Men hvad har Stefan den förste martyren att göra med hästen, som vä-
gentligen hör till annandagens högtid? Ingen anledning finnes hvarken i Apostla-
gerningarna eller inom den katolska traditionen, som tvärtom gör en annan, en
S. Antonius, till hästarnes patron, att antaga att den helige Stephanus haft något
att göra med hästar. Om annandagen såsom hästens dag talar Olaus Magnus,
vidare Petrus Elvius, Ihre i en disputation (De superstitione hodierna), Geijer
m. fl.; i den förut omtalade disputationen under Ihre säges att Stefan varit
hästarnes patron och att, ej utan vidskepelse, hästarne på annandagen pliga
ledas till enskilda källor för att vattnas; om hästar tala till och med vignetterna
på de bästa af de snusbodvisor, som meddela Staffansvisan, och om icke annat
påminner om dem, gör det bekanta bruket det hos våra bönder, att om julen
köra i kapp från kyrkan; ja, alldeles nyss ha vi i en tidning ”, läst om ett i
Halland skedt öfvervåld, föranledt af ett med Staffansridten sammanhängande
bruk, att annandag jul gå till grannen och rengöra stall och ladugård. Och
det är icke endast i vårt land hästen på annandagen är föremål för särskild
uppmärksamhet; enligt intyg, samlade af Grundtvig, är han eller har han varit
det äfven i Danmark, England och Tyskland.
En väl tilläst dörr synes här stänga vår väg, men hon tör kunna öppnas.
Genomgår man hästens egenskaper, finner man näppeligen någon, som synes
kunna gifva anledning till den besynnerliga, envisa förbindelsen mellan honom
och hästen. Bland julens egenskaper är det deremot en, som genom innehälls-
pPanmarks Gamle Folkeriser. N:r 96.
? Aftonbladet. 1877. N:o 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
