Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE SVENSKA FOLKVISOR. 105
rikedom öppnar utsigt till en förklaring: denna egenskap är den, att vår kristna
jul kommit att blifva firad på samma tid af året som den gamla hedniska.
Den senare ligger således, med alla sina plägseder, under vår jul; men gamla
bruk äro seglifvade, huru väl de än öfvertäckas, om de också omgöras och få
nya namn, enligt hvad mångfaldiga bevis ådagalägga. Helt säkert kunde åt-
minstone de första uppsättningarna af kristna lärare i vårt land icke afskaffa
många af de hedna bruk, de här förefunno, utan måste nöja sig med att oskad-
liggöra dem genom att gifva dem ny riktning eller liksom döpa dem; huru
långt den katolska ackomodationen i .detta fall gick i vårt land, känna vi icke.
Vår visa skulle derföre kunna betraktas som ett slags palimpsest: skrapar man
bort den senare texten, finnes under Staffan ingen mindre än den gamle guden
Frö eller Frey, solens och hästens gud. Här skulle således föreligga ett stycke
hednisk hymn, sammanhängande med den vidt utbredda solkulten, och möjligen
har något litet drag derifrån glömt sig qvar i orden, i den i visan omtalade
färgen på hästarne: :
Två de voro röda.
Två de voro hvita.
Missionärerna hade valt S. Stefan till Frös tronarfving på grund deraf,
att jul-annandagen tillhörde detta helgon; men ännu en anledning till att de
kommo att tänka på just honom kunde ligga i det fornhögtyska verbet stephan,
som, bland annat, betyder trafva.
Gå vi till Staffansvisans melodier, som lätt igenkännas som variationer af
ett och samma grundtema, är det i synnerhet en, som förefaller karakteristisk.
Denna är följande i den ofvan nämda samlingen Filikromen:
Staf-fan var en = stal-le-dräng — Hållt dig väl, få - lan min! Han
" vatt- na - de de få - lar fem allt vid den = lju-sa stjer- nan.
| 2 pe långsamt
So-len ly-ser in-te än, in-te än, men stjernor-na på him-me-len de blänka.
Som man finner, har den något särdeles högtidligt och fornartadt och eg-
nar sig väl till unisont föredrag. Möjligen äterklinga här toner från en helig
solens fest, men här stå vi framför ett fält, der man, såsom »den ädelborne
kaptenen» hos Runeberg, »måste med mycket mod och med mycken försigtighet
framgåp, och våga oss icke vidare.
Tanken .om den helige Stefan såsom en guden Frös efterträdare är icke
ny; den berömde J. W. Wolf" har, föregången af antydningar hos Finn Mag-
! Beiträge zur deutschen Mythologie. 1857. 1: sid. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
