Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. , ANDRA HÄFTET.
halshuggna liket och förde det på en liten stund tjugu dagsleder till Sinai berg,
och jordade henne der med heder.v
Legenden återfinnes i latinska legendsamlingar, af hvilka särskildt kan näm-
nas den af Jacobus a Voragine.
Men, kan man säga, »det är långt hädan och dit»: mellan den lilla enkla
romansen om stjernan ibland de tärnor små hos »unga kungen» samt denna le-
gend med sin kejsare och kejsarinna, sin hofmarskalk och många riddare m.
m., är ett tomrum, som icke synes kunna blifva fyldt. Likväl ha vi fyllnads-
materiel i beredskap. Samma enkla, om man så vill, och likväl så mäktiga me-
del, som fört språkvetenskapen långt framåt, jemförelsen, visar sig användbart
äfven inom det slags undersökningar, hvarpå vi här lemna ett litet prof: och
man skall af det samma må hända inse, att det icke är af ett andefattigt sam-
lare begär, som de, hvilka söka utreda den märkliga odlingshistoriska företeelse,
som blifvit kalladt folkvisa, söka att få så många uppteckningar som möjligt af
en och samma visa. Granskar man nämligen sådana olika uppteckningar, utan
att ens försmå skenbart obetydliga fragment, finner man snart, att den ena har
ett drag, den andra ett annat o. 8. v., som, sammanstälda, gifva en bild, i hvil-
ken man ser något nytt och annat än man hade för sig i de särskilda uppteck-
ningarna. Man återfinner då t. ex., som nu, en legend, som ligger till grund;
en annan gång något mycket äldre, omgjordt, förklädt, ändradt och vrängdt, men
urskiljeligt, och mer än ett stycke historia före historien skall en och annan
gång kunna hittas i en dylik literär »kjökkenmödding?. Nästan alltid ligger
något under. ’
Utom två uppteckningar af visan om »Liten Karin» i Geijers och Afzelii
Svenska Folkvisor finnas åtta danska, samlade hos Grundtvig ”, som dessutom
känner icke mindre än tolf tyska. Rätt eget är att se, huru legenden blifvit
liksom splittrad i sär, och en episod stänkt hit, en annan dit; så t. ex. inne-
håller en, för öfrigt ej särdeles god, dansk uppteckning något om kejsarinnans
(drottningens) besök hos Karin i fängelset, hvilket drag saknas i alla de andra
danska. En af de tyska håller sig tätt intill legenden; en annan är så lik vår
allmänt kända svenska, att det kan sättas i fråga, huruvida den senare är ori-
ginal. Det torde vara af intresse att höra, huru »liten Karind tager sig ut
på tyska:
"Vi vilja anföra ett prof, som synts oss synnerligen intressant, huru »en facticité» kan
gömma sig under en tradition, fast traditionen denna gång rör en sådan »tvifvel underkastad bad-
dare» som en lindorm. Berättaren är en österrikisk professor F. Unger. (Naturhistorische
Bemerkungen iber den Lindwurm der Stadt Klagenfurt i Steyermärkische Zeitschrift. Bd.
6. 1841.) Midt i staden Klagenfurt fiunes en stod af sandsten, som frumställer ett odjur, öfver
hvars hufvud en jättestor man svänger sin klubba. Odjnret är ryktbart under namn af lind-
ormen i Klagenfurt, och folksägnen berättar, att ett dylikt hållit till i de träskmarker och
skogar, der nämda stad nu står. Fursten i landet lofvade en belöning åt den, som kunde
förgöra odjuret, hvilket slök allt lefvande kring sig och förpestade nejden med sin andedrägt.
Medelst en med bhulling försedd krok, på hvilken som lockbete satt en tjur, lyckades man
dräpa det. År 1590 bestäldes hos en stenhuggare i staden till minne häraf nyss nämda
figur, som under pomp och ståt fördes dit, der den nu står.
Unger fann denna »lindorm», ett amfibieartadt vidunder med fjell och svans, ungefär 27
fot i längd och af motsvarande bredd, utgöra en reminiscens från träsnitten i Conrad Gess-
ners Schlangenbuch (1589) eller i Aldrovandis Serpentum & draconum historie (1640). Men
härmed faun han icke sagnen vara affärdad. På förfrågningar angående denna fick han det
svar, att ett kraninm af den i sagan omtalade draken ännu funnes på stadens rådhus. Unger
begaf sig till rädhnuset, i hvars arkiv ganska riktigt funnos ett kolossalt djurkranium, hän-
gande på en kedja, och stycken af en del knotor: väl hade det förra icke tillhört nägon sago-
lik reptil, men i dess ställe utgjorde det en fossil lemning af en Rhinoceros tichorhinus, Cuv.
? Danmarks Gamle Folkeviser. N:o 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
