Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
Smärre uppsatser och strödda meddelanden.
Nya filosofiska tidskrifter.
I
Vierteljarsschrift fär wissenschaftlichePhilosophie,unter Mitwirkung
von C. Göring, M. Heinze, W. Wundt herausgegeben von RB. Avenarlus. Erster
Jahrgang. Erstes Heft. (Leipzig, Fues’s Verlag 1876.)
Revue philosophique de la France et de V’Étranger paraissant tous les
mois. Dirigée par Th. Bibot. Premiére Année 1876. Deuxiéme Année 1877.
Janvier. (Paris, Librairie Germer Bailliere et Co.) |
Mind. A Quarterly Review of Psychology and Philosophy. Edited by Geerge Croom
Robertson. N:o I–IV 1876; N:o V January 1877. (London, Williams and Norgate.)
Ej uteslutande inom statslifvet höra i vårt upprörda tidehvarf regentombyten
och systemförändringar snart sagdt till ordningen för dagen. Välden störtas, spiror
vridas ur trötta händer äfven i forskningens vida verld, enkanneligen i de riken, som
lyda under målsmännen för »vetenskapernas vetenskap.» Här se vi tid efter annan
äldre maktinnehafvare undanträngas af de nya idéernas banerförare; här råder denna
systemens vexling och inbördes »vederläggning» af hvarandra, hvilken i sjelfva verket,
enligt Hegels träffande utsaga, ej är en vederläggning i annan mening än den, i hvil-
ken blomman kan sägas vederlägga knoppen och frukten blomman. Vitnen om det
segerrika nya, som bryter sig en väg på det nutida tänkandets arbetsfält, äro, jemte
mycket annat, de trenne ungefär samtidigt grundlagda tidskrifter, för hvilkas program
vi skola i korthet redogöra. De företräda hvar och en på sitt håll, ett och samma
nya uppslag i våra dagars filosofi, hvars syfte tydligast skönjes genom en blick på
närmast föregående tankeriktningar.
Det är nu jemt fyratio år sedan den för närvarande äldsta af Europas filosofiska
tidskrifter första gången framträdde inför offentligheten. På vårt skrifbord ligger ett
gulnadt häfte, tryckt på groft papper och i det hela med ett yttre, som i fråga om
typografisk prydlighet långt ifrån motsvarar en senare tids stegrade anspråk. Med
den gammalmodiga utstyrseln står innehållet i samklang; också det förefaller numera
temligen föråldradt. »Spekulation och uppenbarelse», »Om tidens religiösa intressen»,
vidlyftiga granskningar dels af den nyaste »apologien» för Hegels lära, dels af en
på romarspråket skrifven utredning »De ver&e philosophie erga religionem christianam
pietate», dylika uppsatser, röjande en viss ensidighet i valet af ämnen, fylla prof-
häftet af I. H. Fichtes »Zeitschrift fir Philosophie und spekulative Theologie». Af ut-
gifvarens förord — dagtecknadt Bonn i Mars 1837 — inhemtar man, att tidskriften
ville betraktas såsom i främsta rummet ett språkrör för »den kristliga spekula-
tionens intressen»; dess hufvuduppgift varder, heter det, »att på filosofisk väg verka
för en lösning af dogmatikens och den praktiska teologiens djupt ingripande frågor.»
Otvetydigt nog kännetecknas genom en sådan fingervisning den dåvarande filosoflens
lynne och älsklingsplaner. Yttersta målet för hennes bemödanden var åvägabringandet
af den då liksom nu så ifrigt åtrådda »försoningen mellan tron och vetandet», mellan
värmen, som lisar, och klarheten, som vägleder. Med hänseende till sätt och utvägar
för målets uppnående voro dock åsigterua vacklande. Medelst »spekulationens» sänklod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
