Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR. 121
vadt af verklig omtanke för svenska statens bästa, derom torde numera, sedan om-
sider hans planer till en stor offentlig konstsamling förverkligats, ingen tvekan råda.
Vi hafva varit något vidlyftiga i vår framställning rörande grunden till vårt
konstmuseum, emedan denna del synes oss vara nästan det vigtigaste af författarens
arbete. Emellertid sakna ej heller de senare häftena sitt stora intresse. I det an-
dra har förf. historiskt utredt hvilka taflor som tillföllo museet efter Gustaf III samt
sjelfva museets inrättande 1794. Hufvudbilagan utgöres af ett utdrag ur bouppteck-
ningen efter konungen. Men han har här äfven begagnat tillfället att kasta en blick
på den konstblomstring, som onekligen egde rum under konungens regering, att be-
skrifva de hufvudsaklige mästarne och skildra deras verk, af hvilka museet nu
mera förvarar en del vackra prof (vi nämna exempelvis Roslin, Wertmiiller, Lafrensen,
Hall bland de i utlandet vistande, Masreliez, Desprez, Pasch d. y., Krafft d. ä. bland
de inhemske). Denna konsthistoriska utflygt, som i öfrigt är gjord med mycken sak-
kunskap, bildar hufvuddelen af inledningen till andra häftet. Af utredningen rörande
Gustaf 1II:s samling kan åtskilligt för vårt ändamål märkas. Så t. ex. kommo häri-
från några få, men ganska goda italienare, en Caravaggio, en Canaletti, den stora
Törnkröningen, som går under Ribera’s namn, o. 8. v.; några franska taflor af Oudry,
Lagrente, Loutherbourg m. fl., men isynnerhet, som vanligt, flamska och holländska
taflor. Främst möter Rubens med tre utmärkta arbeten, »De fyra kyrkofäderne», »Su-
sanna och domarne» samt det måhända bästa af de tre, »Gratierna bärande en blomster-
korg». Vidare goda taflor af hans skola: Soutman, Jordaens, van Dyck och andra.
Af holländarne träffas Rembrandt med fyra porträttbilder, ypperst bilden af »Rem-
brandts piga», antagligen den Hendrickie Jaghers som är inblandad i mästarens lif
på ett för honom mindre behagligt sätt. Ytterligare sågos i konungens samling någ-
ra vackra Wouverman, samt af andra med honom samtida mästare: van Huchten-
burgh, Asselyn, Klaes Molenaer, Dubbels, van Aelst, Lairesse m. fl. Den utmärkta sam-
lingen förklarades af förmyndarestyrelsen skola tillfalla staten och blef grunden för
kongl. museum, såsom hvars egentlige stiftare Fredenheim kan anses. oa
Några år efter denna händelse tillföll museet genom inköp den Martelliska
tafvelsamlingen, åt hvars historia förf. egnat sitt tredje häfte. Genom hans på alla
handlingarna i frågan grundade framställning visar sig att berättelserna om en för-
snillning af taflor vid inskeppningen i Livorno äro gripna ur luften och antagligen
endast hafva sin grund i de svikna förhoppningarna hos vederbörande om samlingens
värde. Att detta, trots antalet, var temligen underhaltigt, och i synnerhet att de mån-
ga lysande konstnärsnamnen voro representerade blott på papperet, är af förf. till
fullo ådagalagdt och visar sig äfven af den omständigheten att blott omkr. ?/, af det
hela ansetts kunna visas i det nuvarande museet. Den intrasslade frågans ntredning
har tvifvelsutan kostat mycken möda; och om än det vunna resultatet har sin egent-
liga betydelse för den kritiska granskningen af museets tafleförråd och dess härkomst,
bör man likväl hålla förf. räkning för det tålamod och den efterdömeliga noggranhet
med hvilka han gått till väga. Åfven här saknas dock ej i inledningen ett rent konst-
historiskt element, i det förf. lemnat en raskt utkastad öfverblick af målningshistorien,
ledsagad af en och annan afbildning. Andtligen har förf. i sitt sista häfte följt ut-
vecklingen af museet från början af århundradet till dess det genom kung Carls stor-
artade gåfva erhöll en så väsentlig och behöflig tillväxt. Här ransakas de gamla in-
krånglade inventarierna och de taflor som nu för första gången synas; här redovisas
för inköpen ur Byströms och andra samlingar, för gåfvor m. m., allt med ledning af
de officiela handlingarna, genom hvilkas anlitande man ensamt kan komma till viss-
het rörande taflornas härledning. I sin inledning egnar förf. en granskning åt upp-
komsten af den nyare svenska skolan och sysselsätter sig i samband dermed med Geijers
åsigt om de nordiska myternas användbarhet för den bildande konsten, en fråga
som enligt vår mening ännu ej är fullt löst, vare sig på teoretisk eller praktisk väg.
Förf. slutar sin framställning med en historik öfver nationalmusei uppkomst och bil-
dandet af det galleri, som nu visas såsom svenska statens.
I sin helhet betraktadt, utgör arbetet en ovanligt rik materialsamling och inne-
håller äfven, såsom vi ofvan sökt visa, utmärkta bidrag till belysande af den foster-
ländska konstens häfder. Sedan nu denna förträffliga utredning föregått, borde det
ej dröja länge, innan museet erhölle en verklig beskrifvande och kritisk förteckning i
stället för den någon tarfliga guide, som nu bjudes besökande.
Det periodiska organ som för ett par år sedan framträdde hos oss med uppgift
att föra den bildande konstens och konstindustriens talan, har i dessa dagar full-
ändat sitt andra band; och ett omdöme öfver dess verksamhet är sålunda åtminstone
ej förtidigt, när det kan stödja sig på en så pass långvarig följd. Denna tidskrift
har utgifvits under ovanligt gynsamma ekonomiska omständigheter, efter hvad det
förljudits; och det visar sig af dess vackra och artistiska bilagor, liksom af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
