Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT.
allt frammanade ett förtjusande herdelif med blommor och sång, i vårens och
sommarens sköte. När så hösten och vintern bortskrämde Floras täcka barn,
och herdar och herdinnor icke längre viste hvarmed de skulle smycka sig, då
förvandlade de sig hastigt till gudar och gudinnor, eller i nödfall till hjeltar och
hjeltinnor, och trådde dansen med samma lust, icke längre på grönskande än-
gar, men i stället i ljusstrålande hofsalar, der konsten nästan tycktes öfver-
anstränga sig för att breda glömskans flor öfver naturens vissnade behag. 9Skön-
heten, dygden, tapperheten, — ingen blef då lottlös i sångens hyllning.
Under åren 1636—1661 var det hufvudsakligen de båda dansmästarne
Beaulieu, »?maistre de Hotell», och De Sonnes, som hade förtroendet att ordna
de kungliga balletterna. Vid deras sida stod en italiensk ballettmaskinist, An-
toni Brunati, med titel »architecteur.» Då 1642 en storartad ballett uppfördes
för att fira Johan Casimirs dotter Kristinas förmälning med markgrefven Fre-
drik af Baden-Durlach, nedramlade hela musikläktaren. Snart fann man nödigt
att uppbygga en ny ballett-sal”. Den 24 Juli, drottningens namnsdag, 1651
anstäldes först en stor ringränning, hvari den unge Claes Tott eröfrade det af
1,200 rdr bestående priset; på aftonen dansades en herdeballett på en för tillfället
uppbygd teater, prydd med grupper af enar och granar”. Oaktadt en skenbar
enkelhet, kräfde dock dylika fester ganska dryga utgifter, om man ock icke
får sätta tro till de rykten, genom. hvilkas utspridande drottningens fiender
sökte mot henne uppväcka folkets missnöje, att nämligen balletterna vid hofvet
standom kostade ända till 20,000 rdr”.
Till omvexling brukades ej sällan vid hofven föreställas s. k. värdskap,
ett slags hofmaskerader, hvarvid vanligen det höga fursteparet uppträdde såsom
värd och värdinna, och hoffolket såsom gäster, förnäme eller bondfolk, hvilka
blefvo af »värdsfolket» uppassade. »vHär se vi — säger en tysk författare —
ett skenbart utträdande ur hoflifvets trånga skrankor, en kokett lek med de
lägre samhällsklassernas knappare vilkor, liksom man understundom ser arbets-
folkets grofva bröd serveras såsom en läckerhet vid förnäma taflar".» Icke all-
tid höllo sig dessa värdskap inom så anspråkslösa gränser. Såsom exempel
anföra vi ett värdskap som firades i rikssalen på Stockholms slott, på Carl
XI:s födelsedag d. 24 Nov. 1670. Det bar titeln: »De sju planeters yttersta
effekt och verkan till att förmedelst deras lyckliga influentier sollicitera den stora
konungen i norden efter som han nu börjar nalkas de åren, då han vill begynna
tänka på att med kongl. vishet, dygd och heroiskt mod Svea Rike och den öf-
ver hela verlden högtprisade och berömda Svenska nationen styra och regera”.v
I kostbara drägter uppträdde der den förnämsta hofpersonalen, Saturnus i grå
kostym, Mars i röd, Venus i grön o. 8. v., hvarje »planet» åtföljd af en präk-
tig skara, hvaribland sågos representanter af de olika nationerna, elementen,
2 Anteckningar ur Kammar-arkivet. (FEichhorn). — ? Dansk Hist. Tidskrift 5, sid.
311. — 3 Berctws: Nytt Förråd af Äldre och Nyare Iandl. rör. Nordiska Iistorien, sid.
ö4, — + PruTtz: I. c., sid. 132. — 5 Enligt original-handskrift i aman. C. Eichhorns
samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
