Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 = FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT.
epopé. Dikten är icke blott högst egendomlig i hela sin anläggning, utan den
gifver äfven en trogen bild af våra nationela egendomligheter och nationela
synder. Jag har i min skrift Naturalismen i England sökt uppvisa dess ställ-
ning till Byrons till formen beslägtade hjeltedikt Don Juan. Denna utred-
ning gaf anledning till ett svar från skaldens sida, hvilket med en replik af
mig finnes i Februari-Marshäftet af Det nittende Aarhundrede för 1876. Men
ehuru »Adam Homo» icke kunde tänkas hafva blifvit hvad den blef. om icke
Byrons dikt gått förut, har dock det danska skaldeverket en sådan smak och
doft af den jordmån, som fostrat det, att det redan genom sin originalitet
skulle häfda sin plats bland de få episka dikter af första rangen, Europa i
detta århundrade har frambragt’.
8.
Näst efter v»Adam Homo är Kalanus Paludan-Miällers intressantaste skalde-
verk. Det är det positiva uttrycket för hans ideal liksom Adam Homo det
negativa. Ingenstädes visar hans tendens sig mera beslägtad med Kierkegaards
ursprungliga än här. Den uppgift, Kalanus söker lösa, är alldeles enahanda
med den, till hvilkens lösning Enten-Eler gaf så vigtiga bidrag, den att fram-
ställa den af Kierkegaard så kallade »estetiskav lifeåskådningen förkroppsligad
i en personlighet gent emot den etiska inkarnerad i en annan, låta de båda lifs-
uppfattningarna bryta sig mot hvarandra och bibringa läsaren öfvertygelsen om
den estetiskas afgörande nederlag. Hos Kierkegaard representeras de båda
olika sätten att betrakta lifvet af en estetiker och en assessor i rätten; hos
! Arbetet är så när som på ett par enskildheter, som röja byronskt inflytande, absolut
Paludan-Millerskt. Jag kan utom dessa icke nämna en enda detalj, der skalden haft en före-
bild. Men det kunde kanske roa läsaren att se samma ämne, som behandlas i en af Almas
berömdaste sonetter, behandladt på franska. Jag åsyftar här den sonett, som slutar med orden:
Da vilde det mig gaae som Fiolinen,
Der sönderslagen, atter sammenföiet
En bedre Tone gi’er men svagre Klaug.
Det heter på ett ställe hos Lamartine:
Du poéte c’est le mystere:
Le luthier qui crée une voix
Jette son instrument å terre
Foule aux pieds, brise comme une verre
L’oeuvre chantant de ses doigts;
Puis d’une main que P’art inspire .
Rajuostant ces fragments meurtris,
Réveille le son et VPadmire
Et trouve une voix å sa lyre
Plus sonore dans ses débris!
i Ainsi le coeur n’a de murmure
Que brisé sous le pied du sort.
Paludan-Mullers behandling af ämnet är både mera enkel och mera sann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
