Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSIGTERNA OM VINTERGATAN. 183
sedan ett halft århundrade bemödar sig att urskilja tvenne slags astronomi, en
solsystemets och en stellarastronomi. I deras ögon, som göra vetenskapen till
en sammanfattning af verkliga lagar och ej endast af spridda fakta utan inre
sammanhang, förefinnes den senare säkerligen endast till namnet, under det att
den förra utgör en verklig astronomi.» Ingalunda kunna vi obetingadt instämma
i denna Comtes åsigt, då, enligt vårt förmenande, en verklig stellarastronomi
endast kan vara en tidsfråga, såvida en sådan ej redan skulle förefinnas; men
icke desto mindre hafva vi ansett oss böra anföra Comtes mening, emedan den-
samma på sin tid ej var oberättigad samt dess uttalande utgjorde en väl behöf-
lig protest emot den hyperspekulativa riktning, som på stellarastronomiens ge-
biet älskade att söka en tummelplats för sina debaucher. — Vi skola nu be-
möda oss att framlägga det slag af tankeverksamhet, som synes oss hafva gjort
den anförda gensagan behöflig. Det är möjligt att vi derunder komma att yttra
tvifvelsmål om det berättigade, eller måhända till och med kunna påvisa det
felaktiga i deduktionerna hos män, hvilka i andra afseenden riknas till mensk-
lighetens yppersta. Emellertid tro vi oss detta oaktadt på intet vis stöta mot
den aktning, man alltid är skyldig åt store mäns minne; ty det synes som
om den sanna storheten endast skulle vinna derpå, att den oförskylda lager,
som en blind beundran försökt att häfta vid den ärligt förtjenta, blifver bort-
tagen.
Stjerneverlden företer sig för oss såsom projicierad på den inre sidan af
en ihålig sfer, det s. k. himlahvalfvet. På detsamma dels urskilja vi ett stort
antal mer eller mindre intensiva ljuspunkter, dels erfara vi äfven ett annat
déjå poser ici, en principe général, la distinction fondamentale des divers astres visibles en
interieurs et exterieurs, selon qu’ils appertiennent au måme syståme solaire que notre propre
plandte, ou qu’ils sont placés en dehors de ce systetme. Cette indispensable distinction, sou-
vent représentée par le contrast, désormais irrécusable entre V’idée indéfinie d’univers, domine
nécessairement l’ensemble de la vrai philosophie astronomique, qui, sans elle, ne sanrait ab-
outir qu’å des notions confuses et incertaines. Le cours entier de ce traité démontrera, de
la manitce la plus décisive, qnue nos saines connaissances astronomiques sont essentiellement
bornées au monde dont nous faisons partie, c’est-å-dire au groupe peu nombreux qui, con-
jointement avec notre terre, circule autour de notre soleil. Envers ces astres seulement, nos
théories, soit géométriques, soit mécaniques, sont pleinement satisfaisantes, de maniere å per-
mettre des prévisions aussi prccises que certaines. Quant å tous les autres corps que nous
pouvons apercevoir, nous ne possédons avec sécurité que des notions purement négatives, en
vertu desquelles nous pouvons assurer qwils n’appartiennent pas å ce systeme partiel, unique
objet propre de Vastronomie positive, et qu’ils m’enfluent aucunement sur ses phenomtnes in-
térieurs, seuls dignes de nous interésser sériensement, comme plus ou moins liés aux vraies
conditiong d’existenes de Khömanité, — — — — «— Se se — — — — =
C’est done en vain que, depuis un demi-sitele, on g’est efforcé de distinguer deux
astronomies, V’une solaire, Vautre sidéral. Aux yeux de ceux qui font consister la science
en lois réelles et non en simples faits incohérents, la seconde n’existe certainement que de
nom, et la prémicre seul constitue une véritable astronomie.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
