- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Ny följd. 1. årgången. 1877 /
204

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 — FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT.

män, företaga en dylik undersökning samt derefter till chefen för ecklesiastik-
departementet afgifva det utlåtande, som af omständigheterna må finnas pä-
kalladt.»

Och sedan? Jo uti inledningen till den skrifvelse, i hvilken direktionen
framlägger motiven för sitt förslag till förnyadt reglemente heter det: »Direk-
tionen omförmälde» (i en föregiende skrifvelse) »i underdånighet, hurusom en
dylik undersökning ju redan vore för direktionen säsom sådan en pligt, hvilken
likväl vid det i fråga varande tillfället af direktionen blifvit satt i fråga att
åt andra öfverlemnas endast på den grund, att direktionen kunde anses i frå-
gan jäfvig. Då emellertid chefen för Eders Kongl. Maj:ts ecklesiastikdeparte-
ment icke så uppfattat förhållandet, måste direktionen anse frågan om någon
speciel undersökning för tillfället förfallen.

Ännu i detta ögonblick finnes icke en tillstymmelse till bevisning före-
bragt mot t. ex. beskyllningarna rörande seminariets rektor.

Huru sådant skall kännas för lärarepersonalen är lätt att inse, när man
betänker en föreständares grannlaga ställning till kamrater och elever. Der om
nägonstädes äro förtroende och personlig aktning af nöden. Det är ju före-
ståndaren, som förer läroverkets och dess lärares talan inför direktionen i frå-
gor rörande både heder och ekonomisk välfärd; det är han, som bör hafva
största inflytandet vid afgifvandet af officiela vitsord om lärarnes nit och skick-
lighet, och efter honom, mer än efter någon annan, bestämmes det allmänna.
omdömet om huru läroverket motsvarar statens och enskildas förtroende.

Under de för seminariet allt annat än behagliga ordskiftena 1873—1874
gjordes ofta den frågan: Hvad tänka och säga läroverkets egna lärare och lära-
rinnor? Något särskildt svar & lärarekårens vägnar afgafs icke då och har oss veter-
ligen ej blifvit afgifvet. Deremot förekom i Aftonbladet för den 14 Novem-
ber 1873 — således ej långt efter det första anfallet — en ganska märklig
uppsats, undertecknad »Lärare vid seminarium för bildande af lärarinnor». Ar-
tikelförfattarne anse tidningens ordalag kunna tolkas derhän, att alla eller åt-
minstone flera lärare och lärarinnor, som tjenstgjort eller tjenstgöra vid läro-
verket alltsedan förändringen 1864, skulle vara underhaltiga; de anmärka, att
tidningen direkt angripit en lärare. men för öfrigt lemnat fritt spelrum för
gissningar och förmodanden; de medgifva, att det icke ligger utom pressens
uppgift att beifra missbruk vid de offentliga läroverken, och de förklara sig
villiga att offentligen meddela upplysningar om sitt lärosätt, i fall de skulle
personligen angripas. Men de betona starkt att anklageiser af sådan art måste
vara »bestimdt formulerade.» Tidningen gick strax denna önskan till mötes,
formulerade skarpa och alldeles otvetydiga anklagelser mot ännu en lärare samt
upprepade sina äldre påståenden och — sedan hördes ingenting vidare af från in-
sändarne. Längre fram lät redaktionen af Tidskrift för Hemmet först i Afton-
bladet och sedan i tidskriften införa af kända och ansedda personer afgifna,
fördelaktiga omdömen om »undervisningsskickligheten hos åtskilliga från kongl.
seminarium utgångna lärarinnor.» Syftet med dessa intygs meddelande — som
enligt redaktionens cgen uppgift var »att förekomma att en oförtjent skugga
kastades på hela den från kongl. seminarium utgående lärarinneverksamheten?»
— blef utan tvifvel vunnet; någon vederläggning af de mot direktionen och
enskilda lärare gjorda anmärkningarne innehöllo intygen likväl icke, och redak-
tionen gaf sig, så vidt vi kunna se, ej ut för att äsyfta något sådant. Icke
heller hr IHumbles arbete gendrifver en enda af de svårare anklagelserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:00:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1877/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free