- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Ny följd. 1. årgången. 1877 /
207

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN HÖGRE LÄRARINNEBILDNINGEN I BVERIGE. 207
nöjaktigt mått af allmän bildning», skulle kunna »med verkligt gagn koncentrera
sina studier på vissa med hvarandra gemenskap cgande ämnen», åt hvilka deras
håg och anlag företrädesvis vore riktade, samt genom begränsningen af dessa äm-
nens antal, hafva tid dels till sjelfstudier, dels att med uppmärksamhet följa
undervisningen inom läroverket o. 8 Vv.

Hufvudsumman af direktionens förslag är således, att vid lärarinnesemi-
pariet skall under tre års tid nästan uteslutande meddelas obligatorisk under-
visning, och att tillfälle till fackbildning skall beredas endast för dem, som
hafva lust och råd att uppoffra ännu ett år på sin lärarinnebildning. Och på
det denna förmån ej måtte blifva alltför mycket beroende endast af förmögen-
hetsvilkor, har direktionen hos Kongl. Maj:t anhållit om ett årligt belopp af
två tusen kronor pPatt efter direktionens bepröfvande användas till stipendier at
högst tre hundra kronor åt elever, som genomgå den fjerde årskursen, mot
åliggande för stipendiat att, då sådant påfordras, biträda vid undervisningen
inom normalskolan.»

Fastän temligen allvarsamma invändningar kunna göras mot det sätt, på
hvilket det fjerde året är anordnadt, känna vi oss tacksamma för erkännandet
att fackbildning dock är af nöden äfven för lärarinnor. Kommer blott en
sådan anordning till stånd, så skola utan tvifvel behöfliga ändringar kunna
genomdrifvas, så att denna kurs må förvandlas till hvad den kan och bör
blifva. Hvad åter angår längden af den obligatoriska kursen, tro vi fullt och
fast, att direktionen begått ett stort och farligt misstag.

De oss tillgängliga skrifterna om lärarinneseminariet visa mer än tillräck-
ligt, att frågorna om lexläsning och ett mera sjelfständigt studiiarbete, om
allmänbildning och fackstudium, om tvängsämnen och valfrihet gifvit anledning
till allvarsamma meningsbrytningar äfven inom sjelfva läroverket. Under perio:
den 1861—1864 var undervisningen hufvudsakligen anlagd på att erbjuda led:
ning vid valfria studier; inom det egentliga seminariet funnos endast fyra obli
gatoriska ämnen: kristendom, modersmålet, undervisningslära och helsolära, mer
i stället en hel mängd valfria ämnen. HEhuru vi aldrig hört, att de elever.
som då fingo sin bildning vid seminariet, visat sig olämpliga för lärarinnekallet
(många finnas, som påstå att de visat sig fullt ut lika användbara som de efter
den tiden utgångne), så vilja vi gerna instämma i hr Humbles åsigt pvatt et!
allt för stort utrymme lemnades åt valfria studier», och att detta var ett fel.
just derför att »elevernas förkunskaper voro mycket svagare, än senare blifvit
förhållandet.» Äfven vi äro fullt och fast öfvertygade om nyttan af »allmän-
bildning» och »harmonisk bildning», så vida nämligen dessa ord tolkas på et
förnuftigt sätt, och således ej i den utsträckning, som den senare lagstiftninger
för universitet och skolor inlagt i dessa ord. På senare tider har i sanning —
såsom ock blifvit ej allenast påpekadt, utan ock tydligen ådagalagdt, -— ifrandet för
8. k. allmänbildning med dertill hörande lexläsnings- och examensväsende gåt
så längt, att man hällit på att, åtminstone hos en alltför stor del af den bild
ningssökande i ungdomen, döda allt djupare intresse för vetande och studier
Vid lärarinneseminariet vann allmänbildningsteorien en fullständig seger genon
den våldsamma omgestaltningen 1864, hvilken inom direktionen hade e
motståndare, friherre A. H. Fock, »somp, yttrar hr Humble, »i ett utförlig
anförande reserverade sig mot densamma på grund af farhågor, hvilka erfaren
heten väl ej i allo, men dock i visentliga punkter synes mig hafva bekräftat.
Redan 1870 framstiilde lärarekollegiet en anmärkning om att eleverna så stark
upptagas af lexor, att ingen tid för dem blir öfrig till sjelfstudium. Slutligei
framlade hr Humble i sitt arbete ett utförligt motiveradt förslag — hvilket

Framtiden, 1877. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:00:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1877/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free