Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT,
läroverk för gossar.» Hr H. anser jemväl troligt, att det vore lättare att få
en duglig studiirektor än en rektor i vanlig mening, enär den förre ju vore
befriad från en mängd »paccidentalav och till rektorstjensten ej nödvändigt hö-
rande sysslor. På det sättet »blefve utan tvifvel de egentliga rektorsgöromålen
bättre skötta, eftersom mera tid då kunde deråt egnas.» Emellertid föreslår
hr H. alternativt, att direktionen skulle få rätt att för ett visst antal år för-
ordna en af läroverkets ordinarie lärare till rektor »med samma tjensteförmåner
som rektors vid de högre elementarläroverken.» Men för att denna befattnings
göromål och förmåner måtte komma i motsvarighetsförhållande till hvarandra
nödgas hr H. föreslå, ej allenast att sekreterarebefattningen hos direktionen in-
drages och förenas med rektoratet, utan äfven att bibliotekarietjensten, »med
lämplig minskning i andra göromåls, med samma ämbete förenas, ja, hr H. går
så långt, att han starkt ifrågasätter om icke, i fall sistnämda alternativ skulle
väljas, föreståndarinneplatsen vid normalskolan borde helt och hållet indragas
och dithörande bestyr öfverlemnas åt rektor, och han afhölls från att föreslå
denna indragning endast deraf, att den mening var allmän bland läroverket$
lärarinnor, att platsen är af ej ringa vigt, och att stor svårighet skulle möta
att få densamma väl besatt, om icke någon ekonomisk fördel vore dermed före-
nad. Denna föreståndarinnas arfvode vill ban dock ej hafva höjdt öfver 200 rdr
rmt (naturligtvis utom lärarinnelön), till hvilket belopp det uppgick åren 1868—
1873. Med allt detta anser dock hr H. rektors löneförmåner böra bestämmas
lika höga som rektorers vid högre elementarläroverk endast under den förut-
sättning att läroverkets lärare såsom sådana erhålla 500 kr. mer än andra
lektorer ’.
Dessa förslag äro framstälda af enskilda personer. Återstår att få käne-
dom om lärarekollegiets och direktionens meningar. Enligt den senares egen
uppgift har »vflertalet af lärarepersonalen uti ett i frågan afgifvet utlåtande
verkligen tillstyrkt den i fråga satta förändringen.» Direktionen har likväl en
alldeles motsatt öfvertygelse och har »verkligen? föreslagit tjenstens bibehål-
lande uti nästan oförändradt skick.
Ledsamt nog för direktionen sakna dock de anförda skälen snart sagdt all
bevisningskraft i fråga om hufvudsaken. Vigten af att i spetsen för ifråga-
varande läroverk ställes en person, »hvilken bär närmaste ansvaret för ordnin-
gens upprätthållande och arbetets jemna fortgång i öfverensstämmelse med gifoa
föreskrifter» har ej blifvit förnekad; men då direktionen tillägger, att detta är
fullt ut lika nödvändigt som vid de högre elementarläroverken i allmänhet»
och strax derefter anser den omständigheten, att jemte rektorer finnas an-
stälda två biträdande föreståndarinnor icke i någon mån förringa betydelsen af
denna hans verksamhet, så nödgas vi redan dervid göra en insaga. Skulle
det då ej vara af någon betydelse, att t. ex. allt det väsentliga af discipli-
nen samt »det noggranna och individuella öfvervakande af elevernas andliga
utveckling», hvarom hr Humble talar, är och måste vara anförtrodt åt före-
ståndarinnorna. »Om också den dagliga disciplinära tillsynen för honom un-
derlättas, måste dock alltid ansvaret för densamma i sista hand falla på ho-
nom», heter det. Men hvad hindrar då egentligen att föreståndarinnorna an-
1 När vid 1874 års riksdag fråga om höjning af seminariilärarnes löner förevar till be-
handling i Andra kammaren och tvekan yppade sig om lämpligheten att bevilja lönförhöjning
åt den af seminariets lektorer, som innehade rektorstjensten, ansåg sig d. v. ecklesiastikmi-
nistern kunna försäkra kammaren, att dennes tjenstsgöring »ingalunda är ringare äv andra
jemstälde rektorers, utan måhända större.» Det hade varit intressant att få veta ur hvilken
källa denna upplysning var hemtad; den stämmer i sanning mycket illa öfverens med s3e-
minarielärarnes åsigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
