Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
logerna, och det är först nu, som det moderna franska dramat med Augiers
mästerliga »Giboyers son» — våra dagars Figaro — och hans något äldre
»Gabrielle» i spetsen håller sitt inträde på Danmarks kungliga scen".
Dylika fakta visa icke blott, att det finnes folk, som vilja göra sina lands-
män bekanta med utlandets literaturföreteelser, de vitna i än högre grad om,
att det finnes ’en märklig läslust hos allmänheten, alltför glupsk att den skulle
kunna förklaras utan föregående svältkur. Ett sådant begär att taga kännedom
om det märkliga, som utom Danmarks gränser framkom skulle naturligtvis förr
eller senare gifvit sig luft; nu vardt-dess utbrott påskyndadt af Brandes upp-
trädande, och sålunda torde en rikare kännedom om Europas andliga lif. framgå
såsom en mer eller mindre omedelbar följd af hans sträfvanden.
Men det är icke blott i afseende på öfversättningsliteraturen, som Brandes”
uppträdande varit af vigt, tydligt är, att han äfven för originalliteraturen varit
af stor betydelse dels genom sina egna i flera afseenden framstående arbeten,
dels genom det inflytande, han utöfvat särskildt på den skönliterära alstringen
i sitt hemland. — Afsigten med efterföljande teckning är att något utförligare
redogöra för de mera betydande vittre författare, som i Danmark framträdt
under 1870-talet. Tvenne af de mest framstående — Drachmann och Jacobsen
— kunna bestämdt kännetecknas såsom utgångne ur Brandes skola; en förfat-
tare från 1860-talet, S. Schandorph, synes hafva slutit sig till samma riktning:
såsom en motsats till dem och såsom den formelt mest becåfvade epigonen
framstår E. v. der Recke.
År 1872 utkom ett häfte dikter af Holger Drachmann, en då tjugufemårig
marinmålare närmast af Sörensens skola. De voro tillegnade »min ven d:r G.
Brandes». Dessa dikter rönte icke det mottagande, som de oaktadt ofullkom-
ligheter uti den metriska formen förtjente; man frånkände visst icke den unge
skalden talang, men talangen var missriktad och hela produktionen för »grön».
Emellertid var detta dikthäfte det första märkligare alstret från en skriftstäl-
lare, som utan öfverdrift torde kunna nämnas såsom den mest framstående bland
Danmarks yngre skalder. — Vignetten var tecknad af författaren sjelf. Skyar
och molnfyld himmel, brusande vågor, stockar och stenar, vrikta om hvarandra,
! I sammanhang med öfversättningarna må äfven den populära tidskriftsliteraturen om-
nimvas. De ungas organ var till ex början »Nyt dansk Maanedsskrift», utgifven af V. Möller,
men sedan denna tidskrift dött sotdöden år 1874, började bröderne Brandes samma år att
utgifva »Det nittende Aarhundrede», hvars titel redan angifver afsigten att följa med århundra-
dets literaturströmningar, och hvars redaktionela artiklar hafva en utpräglad radikal riktninu.
Fråu sjelfva de nationalliberales läger har utgätt en veckoskrift »Neer og Fjern», redigerad af
P. Hansen, hvilken med berömvärd opartiskhet söker göra reda för de europeiska företeelserna,
men som med särskild uppmärksamhet följer Nordens, under det att’ det literära Kjöbenhav-
neriet synes hafva funnit sin tummelplats uti den af R. Kaufmann nyss började tidningen
»Nutiden», hvars äldre kollega »Ilustreret Tidende» är temligen färglös. trampar helst de
gamla spåren, men öppnar äfven sina spalter för en sädan rabulist gom Holzer Drachmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
