Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI 249
som är den svåra konsten. Att derför räkna såsom en gynnande omständighet
för Smith, att en verld fans som kunde af honom upptäckas och förklaras, är
ungefär enahanda, som att vilja finna en förmån för Columbus i den omstän-
digheten, att den nya verlden var till och derför kunde af honom finnas, eller
för guldsmeden, att han har guld att bearbeta. Finnes ej materialet, så lär väl
icke någon bearbetning komma i fråga. Se blott på vår tid! Hvilken omät-
ligt mycket större tillgång på de nödiga förutsättningarna för ett framgångs-
rik forskande på den politiska ekonomiens område eger ej den, och likväl
finna vi ej någon sådan banbrytare, som den store skotske ekonomen, ingen
»verldsförklarare» som han, och dock finnas tvifvelsutan äfven nu på detta om-
råde verldar både att upptäcka och förklara.
Att skildra Smiths betydelse för odlingen är det samma som att beskrifva
den politiska ekonomiens. Han behöfver icke någon annan minnesstod, än den
han sjelf rest åt sig i sitt verk, och han har heller icke fått någon annan. Hans
betydelse är så stor och hans inverkan på samhällsförhållandena i de mest olika
riktningar har varit så genomgripande, att han tvifvelsutan sjelf skulle, om han
kunde uppstå ur sin graf, med förvåning och öfverraskning se de förhållanden,
vutiden har att visa. Grundsatserna skulle han väl känna igen, men den kolos-
sala framgången af sina idéer skulle han helt säkert finna mer än underbar.
Ingenting kunde — yttrar ock med anledning af hundraårsfesten den ansedda
-engelska tidskriften »The Economist) — när man betraktar saken sådan den för
ett århundrade sedan måste betraktas — exempelvis 1770 — hafva synts mer
:osannolikt än att Adam Smith skulle kunna skapa den gren af den politiska
filosofien, som mer än någon annan har visat sig vara af praktisk betydelse
och mer än någon annan har berört förhållandet mellan nationerna. Den poli-
tiska ekonomien är framför allt en vetenskap, som omhandlar det praktiska
lifvet; men om det någonsin funnits en framstående man, som uti en i ögonen
fallande grad var allt annat än praktisk, så var det Adam Smith, den tank-
spridde teoretikern, som en gång, då han skulle underskrifva ett dokument, med
stor noggrannhet afkopierade den persons namn, som sist hade underskrifvit
papperet i stället för sitt eget namn. Dylika små drag äro prof på, huru
han framstod för sin omgifning, och om inbyggarne i Kirkcaldy — den lilla
stad, der »Wealth af Nations» skrefs — skulle hafva utpekat den af stadens
bebyggare som — att döma efter det yttre — hade minsta utsigten att för-
tälja verlden, huru den skulle förtjena penningar, så skulle de efter all sanno-
likhet hafva utpekat Adam Smith — just den man, hvilkens skrifter i verklig-
heten i högre grad än någon annan författares hafva åstadkommit att pennin-
gar blifvit förvärfda och sparda.
Om man vill göra sig redo för vigten och betydelsen af den politiska
ekonomien, så kan man visserligen, såsom med äkta tysk grundlighet skett",
uppdela den nytta, denna »nutidens vetenskap» gör, i en hel del olika moment
Y Så t. ex. Contzen: Die Nationalökonomie ein politiches Bedirfniss unserer Zeit pag.
Vv cr £
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
