Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
skränkta bemärkelse hvilar, i det härigenom viljan att fullgöra åtagna förbin-
delser stärkes och på sådant sätt det säkraste värn för dess uppfyllande skapas.
Men den sedliga principens makt i’ den politiska: ekonomien yttrar sig
vidare deri, att den sträcker sin verkan utöfver den enskilde individen till
omsorg om familjens väl. Kärleken till maka och barn är i alla samhälls-
klasser en den allra mäktigaste driffjäder till arbete och sparsamhet. Den ger
lust och kraft till ansträngningar, hvilka egoismen ensam, med det egna väl-
befinnaudet såsom mål, aldrig skulle hafva kunnat förmå sig till. Men äfven
i långt större mått är äktenskapet i politiskt-ekonomiskt hänseende en af sam-
hällslifvets vigtigaste former. Det genom äktenskapet skapade familjelifvet af-
håller, mer än annars skulle vara förhållandet, yngliogen från utsväfningar och
lyx, den unga flickan från lättsinne och fåfänga. På det närmaste förbunden med
det genom sedliga motiv förädlade egna intresset står rätten till privategendom
och arfsrätt. Då icke blott det egna intresset utan äfven pligten bjuder men-
niskan att försätta sig i det ekonomiska läge, som förskaffar henne en fri
mensklig tillvaro, så är det tillika en af menniskans heligaste rättigheter att
taga i anspråk samhällets skydd för sin egendom och sin verksamhet. HRing-
aktning för detta anspråk och upphäfvande af privategendom skulle i dubbel
måtto försvaga den egoistiska driffjädern, som dock dref till förvärf, ty ett
dylikt förfarande skulle i högsta grad förminska det sedliga motiv, som stod
i förbund med egoismen och som fördubblade förvärfsförmågan. Detsamma gil-
ler äfven arfsrätten. Skulle icke den aflidnes qvarlåtenskap tillfalla dem, som
xenom blodsbandet äro med arflåtaren förenade, dem, hvilka han med glädje
efter sin död lemnar frukterna af sina ansträngningar, utan skulle, såsom S:t
Nimonister och kommunister åstunda, den dödes förmögenhet hemfalla till sam-
hället, så skulle derigenom helt visst en af de vigtigaste sedliga bevekelsegrun-
derna till arbete och sparsamhet upphöra att finnas till.
Alla dessa förhållanden erhålla genom den politiska ekonomien sin tillbör-
liga belysning. Den visar, hurusom äfven ur rent ekonomisk synpunkt de
syften, som kommunister och socialister söka göra gällande, äro förderfliga
såsom borttagande det vid förvärfvet oumbärliga egna intresset; men den visar
ock, att der, hvarest detta intresse får framträda oberördt af högre lagar, dessa
samhällsupplösande sträfvanden erhålla den bästa handräckniog. Förbundet mellan
sedligheten och det egna intresset är det, som förmår i detta hänseende skapa
ett lyckligt resultat. Man skall invända, att dessa pligter höra till sedeläran,.
icke till den politiska ekonomien. Misstag! Se t. ex. på jordegarens förhäl-
lande till sina förpaktare och dennes till sina arbetare! Jordegarens egoism
skall bjuda honom att söka utpressa de högsta möjliga arrendesummor, förpak-
tarens att nedtrycka daglönarnes och arbetarnes aflöning till minsta möjliga
belopp, men de skola båda finna sig i det hela illa betjenta härmed. Förpak-
taren skall söka utpressa jorden och, derest han ser, att alla hans bemödan-
den att förskaffa sig och de sina en sorgfri utkomst, stranda mot den obillige
jordegarens stegrade fordringar, skola likgiltighet och håglöshet blifva oskilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
