Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET. ,
kallad jordränta. Denna vetenskap har till uppgift att framhålla, hurusom den
lilla och stora industrien, det lilla och stora jordbruket, långt ifrån att ega stri-
diga intressen, tvärtom hand i hand med hvarandra sträfva till samma mål samt
betingas och framkallas af olikartade förhållanden och vilkor; vidare nyttan och
nödvändigheten af arbetets fördelning, den mäktiga häfstång till materielt välbe-
finnande, som krediten utgör m. m. Korteligen: stora och mångfaldiga äro de
uppgifter, som åligga den politiska ekonomien, och af den mest genomgripande
vigt för samfundslifvet är derför dess grundliga och mångsidiga bearbetning
samt framläggandet i en för den stora allmänheten njutbar form af dess lagar
och lärdomar.
Bearbetare af de ekonomiska lärorna och efterföljare i Smiths fotspår
saknas också ingalunda. Märkvärdigt skulle väl hafva varit om alla de märk-
liga spörsmål, som den berömda skotten väckte, icke hade uppkallat veder-
sakare och försvarare. Den politiska ekonomien blef genom Smith en veten-
skap och har äfven såsom sådan oafbrutet utvecklats. England, Frankrike
och Tyskland samt äfven ehuru i vida inskränktare mån Italien hafva här-
till lemnat värderika bidrag. Understundom har England, på andra tider
Frankrike gått i spetsen för detta sträfvande, och för närvarande synes an-
förareskapet på detta område tillkomma Tyskland. Det var helt naturligt,
att Storbritanien, den politiska ekonomiens moderland, först skulle gripa
sig an med att i teori och praxis tillgodogöra sig den store mistarens läror.
Man finner äfven här kort efter Smith de berömda namnen Ricardo och Mal-
thus, den förre jordräntespörsmålets egentlige upphofsman, den talangfulle för-
kämpen för ett af de mest invecklade och omtvistade problem inom den eko-
nomiska .vetenskapen, och den senare befolkningsförhållandenas mest framstående
och nitiske skirskådare, framställaren af den berömda teori, som vill göra gäl-
lande, att under det befolkningen visar en beständig tendens att stiga i en
geometrisk progression, d. v. s. såsom talen 1, 2, 4, 8, 16 o. s. v., så växer
deremot jordens fruktbarhet endast i aritmetisk progression såsom talen 1, 2.
3, 4 o. s. v., till följd hvaraf i en icke oberäknelig framtid den stund kunde
förutses, då menniskoslägtet skulle sakna utkomstmedel och alltså hemfalla åt
ett hjelplöst elände, så vida ej faran afvändes genom menniskorpas eget förut-
.seende och sedliga återhållsamhet. Vi finna der vidare Smiths landsman, den
berömde utgifvaren och kommentatorn af hans lefnadsverk, Mac-Culloch samt
den ekonom, hvilken mer än de flesta andra vunnit ryktbarhet och anseende,
John Stuart Mill, och detta ehuru han af fullt kompetent domare" fått sin
verksamhet angifven såsom blott och bart bestående i att hafva sammanfattat till
ett helt de Smith-Ricardoska lärorna, visserligen med stor klarhet och elegans,
men utan några väsentliga egna tillskott. I hvad mån denna dom är berättigad
kan naturligtvis icke här vara platsen att undersöka, men det vill nästan sy-
nas, som om Roscher sjelf skulle haft en något annorlunda beskaffad före-
1 Roscher: Geschichte der Nationol-Oekonomik in Dentsehland & 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
