Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI. 261
ras. och derest han icke finner köpare för densamma, så hotas han och hans
familj af hunger och elände. På grund af dessa egendomligheter bestrida
katedersocialisterna, att arbetskraftens verkliga värde bestämmes af förhållandet
mellan tillgång och efterfrågan. I trots af denna skarpa skiljaktighet i teorien
visar det sig likvisst, att i praktiken Manchesterskolan och katedersocialisterna
komma ganska väl öfverens. I teorien predika visserligen den förra riktnin-
gens mälsmiän grundsatsen om statens icke-inblandning i arbetsförhällandena,
men i praktiken göra de icke någon invändning mot införande af ganska mi-
nutiösa fabrikslagar, och trots katedersocialisternas kraf på statens mellankomst
hafva de dock nedsatt sina fordringar i detta hänseende till ett ganska an-
språkslöst minimum, som till och med under Manchesterskolans hägn kommit
till ständ i lagstiftningen. Katedersocialistkongressen har begärt, att barn un-
der tio år icke må i fabriker användas; att barn från tio till och med fjorton
år icke må arbeta mer än fem timmar; manliga arbetare till tjugoett år och
qvinnor icke mer än tio timmar dagligen; att det skall sörjas för att de unga
arbetarne under fritiden få rörelse i fria luften och att intet arbete må kräf-
vas på sön- och helgdagar m. m., allt fordringar som äro med såväl samhäl-
lets som arbetsklassens bästa förenliga, och hvilka förhållvingsregler fått sitt
uttryck i yttrandet: »vi vilja ingalunda undertrycka friheten; vi vilja blott att
staten beskyddar friheten att göra godt.» Katedersocialisternas reformsträfvan-
den gå dessutom ut på förändringar i uppfostringsväsendet genom att göra de
lägre klassernas barn »till kloka, bildade och tänkande väsen och på detta sätt
minska den nuvarande stora olikheten i den uppfostran, som kommer de olika
klasserna till del»; att genom lagstiftningen befordra uppkomsten af ett normalt
familjelif bland de arbetande klasserna; att genom arbetareföreningar och an-
dra gagneliga inrättningar öka arbetsklassernas förmåga att uthärda konkurrens;
att genom stränga aktielagar hindra bedrägerier förmedelst bolag; att förhindra
uppkomsten af stora godskomplexer; att införa tantiéme-systemet och likartade
aflöningssätt i de full, der staten är arbetsgifvare, i syfte att för andra arbets-
gifvare ådagalägga fördelarne af detta löningssätt; att åstadkomma en beskatt-
ningslagstiftning, som icke beskattar arbetet, men egendomen, att verka för en
progressiv inkomst- och arfsskatt o. 8. v.
Det är just i detta sistnämda afseende som katedersocialisterna i sista år-
gången af Nationalökonomisk Tidsskrift erhållit en kraftig handräckning i ett par
uppsatser af Alexis Petersen, med öfverskriften »Beskattningsspörgsmaal». Den
första af dessa afhandlar »Den progressive Beskattning», hvilket beskatt-
ningssätt af förf. på det lifligaste förordas och försvaras. Då utrymmet hin-
drar oss att här utförligt framställa de skäl, på hvilka förf. kommer till detta
resultat, samt de betraktelser hvartill hans framställning kunde gifva anledning,
inskränka vi oss till den anmärkningen, att alldeles samma förebråelse ochdetta
vida mer berättigadt kan riktas emot den teori, som i Nationalikonomisk Tids-
skrift framställes, som den, hvilken der framkastas emot den synnerligast af
Raw försvarade åsigten om skattens erläggande efter förmågan hos den skatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
