Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATS- OCH FRIKYRKA, RELIGION OCH VETENSKAP. 263
uttalat sig för upprättande af internationela skiljedomstolar, äfven nämnes
(VII: 161) »den svenske Rigsdagv. Såsom bekant var det blott Andra kam-
maren, som biträdde herr Jonas Jonassons från Gullaboås förslag i detta syfte.
Författaren visar äfven på annat ställe (sid. 28), att så varit hans mening,
ehuru han sedermera genom förbiseende kommit att tillskrifva hela riksdagen
en — efter hans åsigt — förtjenst, som dock rätteligen endast tillkommer
den Andra kammaren.
Ett sådant organ som denna tidskrift är hvad vi i vårt land behöfva,
och cen tacksam uppgift för den nya National-ekonomiska föreningen skulle vara
att på dylikt sätt sprida bland den svenska allmänheten kännedom om den
politiska ekonomien, dess läror och framsteg.
VILHELM BERGSTRAND.
Nytt uppslag rörande förhållandet mellan
stats- och frikyrka, religion och vetenskap.
Freedom in the church of England by the Rev. Stopford Brooke. (Kongl.
hofpredikant?!).
Protestantismen och katolicismen i deras olika inverkan på fol-
kens frihet och välstånd af Emile de Laveleye (öfvers.).
De civiliserade folkens religiösa framtid af densamme (öfvers.).
Ett avmärkningsvärdt omslag har från och med 1871 egt rum med afse-
ende på de reformer af förhållandet mellan kyrka och stat samt mellan de
olika kyrkorna inbördes, hvilka det religiöst frisinnade partiet söker genom-
drifva. Före 1870 gingo dessa sträfvanden i allmänhet ut på en fullständig
skilsmessa mellan kyrka och stat, hvilken i korthet uttrycktes genom det
kända sglagordet: »en fri kyrka i en fri stat». Det tyckes då ej fallit någon
in, att en dylik sakernas ordning möjligen kunde innebära stora vådor just för
de rymligare åsigter, åt hvilka man genom sina reformer sökte gifva frihet och
skydd. Så länge man höll sig på teoriernas mark, tycktes också vägen leda
rakt på det önskade målet, men så snart man beträdde praktikens, ledde den
ofta derifrån. För åtskilliga skarpsynta iakttagare blef det slutligen klart, att
den äskade reformen skulle åtminstone för närvarande och i Europa medföra
ganska stora faror såväl för staten som för det frikyrkliga partiet sjelft. Med
afseende på rummet gjorde sig dessa åsigter i synnerhet gällande inom land
med blandad konfession, der katolicismen hade öfvervigt; och med afseende på
tiden egentligen efter antagandet af den påfliga ofelbarhetsdogmen. Dessa far-
1 Detta arbete tillbör ej de predikningar, som blifvit öfversatta på svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
