Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATS- OCH FRIKYRKA, RELIGION OCH VETENSKAP. 275
många förtjenster. Ej så litet ofördragsamhet och förföljelselusta hafva de
protestantiska kyrkorna fört med såsom arf från katolicismen, en ofördragsam-
het, som hos dem förefaller dubbelt stötande, dels emedan den strider mot
protestantismens princip, dels emedan den ofta framträder hos sekter, som till
stöd för dylika anspråk ej kunna anföra hvarken vördnadsvärd älder, häfd-
vunnen tradition eller omfattande storhet. Det religiösa tyranni, som i katoli-
cismen väcker fruktan, alstrar, då det framträder inom den splittrade prote-
stantismen, endast åtlöje och förakt. De förföljelser, protestantiska kyrkor,
tvärt emot sin läras grundsatser, tillåtit sig, hafva förledt många t. o. m. lärda
och skarpsinniga män att beskylla dem för samma ofördragsamhet, som fläckat
katolicismen ’. I allmänna lifvet möter man ofta personer, som anse alla kristna
kyrkor vara i detta hänseende hvarandra lika, och gom mena, att Den päfve
med kött och blod ej är värre än en papperspåfve.» Från dessa anklagelser
kan protestantismen ej fullt frikännas, förr än den sanna kristliga fördragsam-
het, som ligger i dess princip, mer allmänt gjort sig gällande. Om dessa kyr-
kor instämma i den katolska kyrkans fanatiska och okristliga förföljelserop, så
skola de blifva föremål för samma bittra fiendtlighet. Samma synd skall med-
föra samma straff. De felande kyrkorna skola då gemensamt drabbas af sin
förnekade Mästares förutsägelse: »den som tager till svärd, skall med svärd
förgås.
Senare tiders forskning har gifvit många nyttiga lärdomar äfven åt kyr-
kan. Hon börjar inse, att icke blott det sköna utan äfven det goda kan fin-
nas i många former, af hvilka en del i följd af menniskonaturens brist och
inskränkthet nödvändigt maste blifva högst ofullkomliga; och att många bland
de förirringar i lära och vidunderligheter i form som sektväsendet företett,
härflutit mindre från låga och sjelfviska bevekelsegrunder än från inskränkthet,
okunnighet, ensidighet eller fanatism, hvilka gjälslyten missledt en i sig sjelf
ofta god och berömvärd nitälskan. Den allt klarare insedda omöjligheten af
att bringa åsigter och uppfattningar till full öfverensstämmelse jemte det lika
klart ingedda behofvet af kyrka förmå de skarpsyntare bland det protestantiska
presterskapet att motsätta sig alla förändringar af bekännelseskrifterna, såväl
dem, som yrkas från den rationalistiska sidan, som dem, hvilka fordras af de
ultra-kyrkliga partierna. De inse, att om nägon af dessa hvarandra motsatta
meningsflockar lyckades genomdrifva förändringar, nog genomgripande för att
tillfredsställa deras fordringar, skulle det motsatta partiet lemna kyrkan, och
hon i och med detsamma vara som stats-institution tillintetgjord.
Ej blott genom kyrkornas vidgande med hänsyn till bekännelseformulären
utan äfven genom deras sammanslutning söker den liberalt kyrkliga protestan-
tismen motverka ofördragsamhet och partikularism. Denna »punion» tänker den
sig dock icke såsom en de olika bekänelsernas sammangjutning utan såsom ett
federativt förbund, inom hvilket hvarje kyrka finge bibehålla sina egendomlig-
heter, men som omslöte dem alla med ett föreningsband, hvilket skulle bilda
ett slags enhet af mångfalden. Stora krafter äro för detta ändamål satta i
rörelse, men att redogöra för dem och deras verksamhet ingår ej i planen för
denna uppsats.
Det finnes hos protestantismen vissa egendomligheter, hvilka i betydlig
mån försvaga dess ställning gent cmot katolicismen. Främst bland dem står
söndringsandan, hvilken af mänga anföres såsom ett bevis på de reformerade
kyrkornas underlägsenhet. Också skulle en katolik, som önskade öfvergå till
protestantismen, finna det ganska svårt att välja mellan så många olika kyrko-
! H. T. Buckles Civilisationens historia i England. D. 1 s. 327—332.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
