- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Ny följd. 1. årgången. 1877 /
277

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STAT8- OCH FRIKYRKA, RELIGION OCH VETENSKAP. 277
liska’ och till sin lära mer liknar hernhutism än pietism, att jemte detta
parti äfven finnes en annan religiös riktning, som hemtar näring från helt an-
nat håll, och som fordrar en mångsidigare framställning af kristendomen än
den ofta förekommande. Dessa religiösa åsigter ega inom vårt lands prester-
skap ganska få mälsmån; hvarför också till fromma för deras anhängare en
mängd alster af utlandets uppbyggelseliteratur blifvit till vårt språk öfverflyttade.
Den franska och schweiziska protestantismen har gifvit oss arbeten af Monod,
Pressensé, Vinet, Bersier, Naville och Lobstein: Englands kyrka predikningar
af Robertson och Stopford Brooke, Den stora afsättning. dessa skrifter erhål-
lit, visar, att de motsvara ett andligt behof. Graden och arten af vårt lands
bildning förorsakar, förutsätter och förklarar detta. Den boströmska filosofien
har hos flertalet af vär studerande ungdom grundlagt en idealistisk verldsåsigt,
hvilken otvifvelaktigt bidragit att rädda oss från utlandets allmänt spridda
materialism, och som derjemte utbildat ett gudsbegrepp, besläigtadt med det
vetenskapligt teologiska. Denna nationela filosoti har här och der till någon
grad inverkat på vårt lands teologi och borde kunna göra det än mer, och
vifva den en prägel på en gång fosterländsk och idealistisk. Den borde kunna
kraftigare motverka de till ett slags materialisim gränsande läror, som af några
de krassaste läsarepredikanterva drifvas. Antropologien, grundad på Boströms
filosofi, läses nu vid clementarläroverken: och om den skall meddela något an-
nat än tomt munväder, så måste lärjungen nödvändigt omfatta idealistiska
åsigter. Dessa hindra honom ingalunda från att bekänna sig till den bibliska
kristendomens lära: att »Gud är en ande», och att »Fadern och Sonen äro
ett; men göra det för honom omöjligt att antaga det slags polyteistiska kri-
stendom, som i Gud ser ej den andliga allpersonlicheten utan ett slags antro-
pomorfistisk-materialistisk Gud, och som vid hans sida ställer Kristus såsom en
annan lika materialistisk gudomlighet, eller, hvilket är än vanligare, förbigår
Gud, såsom en »tyst förutsättning» och talar blott om Kristus. Förkunnare
af sådana äsigter glömma kristendomens lära om Guds enhet i trefald och vilja
pätvinga sina lärjungar ett mangguderi, som de antingen ej sjelfva märka, eller
anse sig böra blindt tro. Bade filvsofi och naturvetenskap hafva allt mer ge-
nom sina enhetssträfvanden väckt hos menniskoanden en längtan från dualis-
men, en trängtan, som med hänförelse omfattar Skriftens ord om en herde och
ett fårahus, om Honom »i hvilken vi lefve, röras och hafva vår varelse.»
Denna enhetsidé vinner allt mera omfang, styrka och klarhet och genomglöder
ej blott vetenskapsmannen, tänkaren och skalden utan har äfven, förnämligast
genom den senare, trängt fram till den bildade allmänheten, som härutinnan
gör gemensam sak med den lärda verlden och med ovilja skakar af sig de
andliga bojor, som blindt trosnit söker att i en missförstadd auktoritets namn
pålägga.

Ä andra sidan är det lika vigtigt för var kyrkas välgäng, att den teo-
logiskt och filosofiskt bildade kristendomen egnar uppmärksamhet, erkännande
och beundran åt den välgörande verksumhet och praktiska tillämpning af Kri-
sti lära, som ofta på ett vinnande sätt utmärka deras teologiska motståndare.
De båda olika kyrkopartierna hafva mycket att af hvarandra lära, om de skola
lyckas att hos sig förena värma och ljus. Den lärda kristendomens målsmän
borde ej förakta eller förbise ett parti, sow inom vårt land räknar sina anhän-
gare i 100,000-tal, sina utgilna skrifter i 10,000-tal och sina välgörenhets-
anstalter i hundradetal. Den lifskraft, som ver upphof åt en så storartad och
välsignelserik verksamhet, måste nödvändigt ega, om ej ljus, dock mycket af

! Äfven inom detta sista har nyligen uppstått söndring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:00:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1877/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free