Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
den lifsvärma, som har sitt ursprung i lifsens ord, äfven när detta uppfattas
på ett i teoretiskt afseende skeft och ensidigt sätt.
Då man oupphörligt mötes af bevis på det vidt utbredda deltagande,
hvarmed religiösa frågor i vår tid omfattas; då man ser dem bana sig väg till
tidningar «och tidskrifter, från hvilkas program de egentligen äro uteslutna, så-
dana som t. ex. Edinburgh Review och Deutsche Rundschau, och inkräkta be-
tydligt utrymme inom andra pressens organ för allmänna frågor, som t. ex. är
fallet i Revue des deux Mondes, Contemporary Review m. fl., då börjar man
betvifla, huruvida vår tid verkligen gjort sig förtjent af anklagelsen för materia-
lism. Det kan knappast väcka förväning, att naturvetenskapens idkare, som
under de sista tre århundradena gjort meuskligheten så ovärderliga tjenster, och
som se framför sig en bana full af hopp om scger öfver många bland de fy-
siska lidanden, de psykiska brister och de okunnighetens skrankor, som ännu
trycka vårt slägte, det kan knappast väcka förvåning, säga vi, om några bland
dessa min gripas af scgerrusets förblindelse och glömma himmelen för jor-
den, tron för vetandet, glömma att utan en Archimedisk punkt utanför jorden,
hon ej kan lyftas. De flesta bland dem erkänna dock menniskans religiösa
behof, och Tyndall sjelf påstår »att den vigtigaste uppgiften i våra dagar be-
står uti att på ett förnuftsenligt sätt tillfredsställa mensklighetens djupt rotade
religiösa känsla! Naturvetenskapens höga kallelse motväges af ett lika tungt
ansvar. Det är hon, som tryckt sin prägel på den moderna civilisationen och
gifvit densamma sitt mest kännetecknande drag. Om hon missbrukar sin makt
och fiendtligt förföljer mensklighetens högsta ideer, då skall hon sannolikt sjelf
falla och i sitt fall draga med sig sin egen andes barn, den moderna civilisa-
tionen. Må hon ej, stolt af sin ärorika kamp för frihet, sanning och ljus och
sin lysande seger öfver medeltidens öfvertro, okunnighet och hierarki, sjelf
upphäfva sig till förtryckare, och, trotsande det högre lifvets lagar, kränka
andens oförytterliga rättigheter. Tidens tecken förebäda, att hon ej skall kunna
göra detta ostraffadt. I Frankrike lägger massans blinda tro och hierarkiens
maktlystnad, undervisning och lärofrihet i bojor: i Tyskland tager på många
ställen den katolska befolkningen parti för sitt vatikanska presterskap mot sin
regering och ger derigenom ett sken af tyranni åt hennes försök att befria
dem från påfvens andliga envälde; Italien kämpar en hård kamp för sin and-
liga frihet, och i England och Amerika, dessa stamhåll för politisk och reli-
giös frihet, följa de skarpsynta med oro ultramontanismens inkräktningsförsök.
Ingen vågar förutsäga, huruvida den kristna civilisationen skall gå under i ar-
marna på en påflig Dalaism, eller om hon skall kunna utveckla sig till en yttre
spegelbild af den andliga skönheten hos sin gudomlige upphofsman. Analo-
gien af föregående religionsformers utvecklingsöden varnar med ett olycksbå-
dande »pvestigia terrent»; men medvetandet att i kristendomens idé ega ett
oförgänglighetsfrö och ett odödlighetslöfte inger mod och kraft att strida mot
öfvertro och otro samt hopp om att slutligen vinna seger.
| EmUND GAMMAL.
! Fragments of science. The Belfast adress s. 529.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
